”Fel” partier vann. Då får ni inte bilda regering. Italien dödar den liberala demokratin.

Efter det att femstjärnerörelsen spöade övriga partier i parlamentsvalet i Italien den 4 mars i år med hästlängder och stannade på  32,2 % av rösterna, dubbelt så stora som alla andra partier förutom det gamla socialistpartiet Demokratiska partiet som stannade på 18,9 så vände sig femstjärnorna främst till det Demokratiska partiets ledare med förfrågan om en gemensam regeringsbildning.  Denne avvisade dock alla tankar på samarbete  å det bestämdaste. Inga tankar på att ta ansvar för den parlamentariska situationen där inte.

Femstjärnornas flaggskepp i valrörelsen var kravet på  en medborgarlön något som den förre franske socialistiske presidentkandidaten Hamon uttalade sig positiv inför det franska presidentvalet. I Frankrike hade vänstern lyckats få till  en avgörande andra omgång i presidentvalet med nyliberalen Macron om de hade enats att ställa upp med en kandidat. Vindarna i Europa är inte så  positivt inställda till EU-nyliberal status quo-politik som etablissemangets Europa vill få oss att tro och speciellt inte som de svenska medierna vill påskina. Medan skribenter i Tyskland och Greklands Yanis Varoufakis i the Guardian varnar för att den italienske presidentens tilltag, eventuellt ickekonstitutionella tilltag att hindra femstjärnorna att bilda regering med Lega öppnar för ytterligare framtida stöd för Legas ledare så hörs inget i av det i tex Aftonbladet.  Legas ledare har taget tillfället i akt att anklaga presidenten för att döda demokratin vilket också talesmän för femstjärnorna yttrat: ”Vad är det för mening med att rösta om regeringen ändå tillsätts med en EU-vänlig regim oavsett valresultat?” hette det.

Att demokratin kan sägas dödas och att Italiens president stoppar regeringskoalitionen på grunden av att han inte kan acceptera en EU-kritisk finansminister bara för dennes EU-kritiska hållning oavsett dennes tidigare meritlista som medlem av bankräddningsfonder och en professur i näringslivskunskap samt tidigare  VD för ett av Italiens största byggföretag  borde oroa alla som ställer sig bakom den parlamentariska demokratin. Finansministern hindras inte på grund av inkompetens utan på grund att han inte anser att EU:s ekonomiska politik fungerar,  en åsikt som stjärnekonomer som Krugman mfl också delar . Stödet för den parlamentariska demokratin i Sverige verkar dock svajigt. I en absurd artikel i Aftonbladet utropas det från ledarplats:   ”Italienskt clownstyre stoppat i sista stund” På annan plats i tidningen kommer Wolfgang Hanssons röriga å ena å andra  sidan analyser som oftast slutar i ett försvar för centrist-status-quo-politik den här gången fram till just det. Han tycks mena  att presidentens beslut att negligera väljarnas utslag ändå öppnar för vad nu ändå Wolfgang verkar anse vara det bästa sceneriet-att kanske Berlusconi kan bilda en sansad mittenregering. Vilka valutfall av kommande nyval som Hansson har i sin spåkula redogör han inte för eller försöker argumentera för. För att jobba på en socialdemokratisk tidning verkar att hoppas på en ”mittenregering” ledd av Berlusconi en smula märkligt. Vad skall vi andra som hoppas på och tror att man kan rösta bort ett samhällssystem, förnya det eller ändra det via valurnan nu tro på? när det verkar okej att valresultaten inte längre spelar någon roll. Kanske vore kul att höra Kierkegaard och Wolfgang Hansson på Aftonbladet förklara det?