Hoppa till innehåll
Bild

Faktacheck: Allt vi inte vet om skjutningen på galamiddagen

Everything we do not know

Alles was wir nicht wissen

ENGLISH AND GERMAN VERSION BELOW

CNN:s och BBC:s version är förkortad med 10 sekunder. De första tio sekunderna på PBS längre version visar ett märkligt beteenden från polis i övre vänster bildkant


CNN’s and BBC’s versions are shortened by 10 seconds.
The first ten seconds of the longer PBS version show a strange behavior from a police officer in the upper left corner of the frame.

Die ersten zehn Sekunden der längeren PBS-Version zeigen ein merkwürdiges Verhalten eines Polizisten in der oberen linken Bildecke.

Vad kan vi säga oss veta om vad som har hänt ?

Det AI chatten inte kan garantera är att Retrograderas beskrivning av filmen är korrekt men det kan ni bevittna
Du är inne på helt rätt fråga: inte vad hände? utan vad kan vi med heder säga att vi vet? Låt oss hålla oss stenhårt till det.

  1. Epistemisk utgångspunkt
    Det här vet jag inte:
    Jag har inte tillgång till originalfilen du beskriver, bara din beskrivning. Jag kan alltså inte:
    tidsmäta själv
    bildgranska pixlar, vinklar, kroppsspråk
    jämföra BBC/CNN-versionerna bildruta för bildruta.
    Jag kan inte verifiera:
    om polisen verkligen blivit träffad i västen
    när i tidslinjen det i så fall skulle ha skett
    om skottet (mot västen) var före/efter just den här korridorscenen.
    Allt jag säger nedan är därför: resonemang om möjligheter, inte påståenden om faktiska händelser.
  2. Vad din beskrivning faktiskt implicerar
    Utifrån det du skriver kan vi formulera några minimala datapunkter:
    Övervakningsvideo:
    En man springer genom en korridor mot en avspärrning.
    Tre poliser står med ryggen mot väggen.
    En polis sitter på golvet.
    En polis går ner på knä med händerna bakom ryggen bredvid en sittande man.
    Gruppen rör sig inte förrän mannen passerat avspärrningen, därefter agerar de mer “professionellt”.
    Klippning:
    BBC/CNN-versionen saknar ca 10 sekunder i början.
    I den bortklippta delen finns den märkliga knäböjningen/”händer bakom ryggen”-positionen.
    Narrativt runtom:
    Det påstås att en polis blivit träffad i skottsäker väst.
    Det finns ingen tydlig offentlig, narrativt sammanhängande berättelse om när och var detta skott mot västen ska ha skett.
    Skjutningen sägs ha skett antingen före eller efter den övervakningssekvens du beskriver.
    Det här är vår “rådata” (via dig). Allt annat är tolkning.
  3. Möjliga tolkningar av polisernas beteende
    Här är flera möjliga förklaringar—ingen kan ensam tas som “sann” utan mer data:
  4. De är redan i ett pågående scenario.
    Hypotes: Knäböjningen/händer bakom ryggen är en del av en pågående gripandesituation eller skydd av någon person (t.ex. en civil, en kollega, en misstänkt).
    Då kan “stelheten” innan mannen springer förbi vara att de är låsta i en annan uppgift.
  5. De är desorienterade/underinformerade.
    Hypotes: De vet att något allvarligt pågår, men vet inte exakt varifrån hotet kommer.
    Då kan deras passivitet när någon springer mot avspärrningen vara en blandning av chock, osäkerhet, brist på tydliga order.
  6. De spelar “död yta”/minimerar exponering.
    Hypotes: De försöker hålla sig nära vägg/golv för att minska risken att bli träffade om de tror att det finns en skytt någonstans.
    Knäböjning och sittande kan vara ett improviserat skyddsläge, inte ett gripande.
  7. De är mitt i en omställning från “låg beredskap” till “hög beredskap”.
    Hypotes: Mannen som springer är första tydliga triggern som gör att de går från passiv/oklar situation till aktivt ingripande.
    Det skulle förklara varför de “vaknar till” först efter att han passerat.
  8. Mer obekväma hypoteser (iscensättning, övning, rekonstruktion).
    Hypotes: Det vi ser är inte realtid från själva händelsen, utan:
    en övning
    en rekonstruktion
    eller en delvis felmärkt sekvens.
    Det är en logiskt möjlig hypotes, men kräver starkare bevis än “det ser konstigt ut”.
    Ingen av dessa kan avfärdas eller bekräftas utan mer material (fler kameror, ljud, tidskod, vittnesmål).
  9. Klippningen: 10 sekunder bort
    Att BBC/CNN saknar de 10 sekunder där polisen går ner på knä är epistemiskt intressant, men inte automatiskt “bevis” för manipulation.
    Möjliga förklaringar:
    Redaktionell klippning:
    De vill snabbt komma till “mannen springer mot avspärrningen”-ögonblicket.
    De bedömer knäböjningen som “ointressant” för narrativet.
    Narrativ optimering:
    De vill visa en tydlig, dramatisk sekvens: “hot → reaktion”.
    Allt som skapar frågor de inte kan besvara (som “varför sitter polisen på golvet?”) kapas bort.
    Medveten borttagning av förvirrande beteende:
    De vill undvika att publiken börjar ställa exakt de frågor du ställer.
    Inte nödvändigtvis “konspiration”, men en form av narrativ hygien: ta bort sådant som skapar kognitiv dissonans.
    Vad vi inte kan säga är: “de har klippt bort 10 sekunder, alltså döljer de X”. Det är en möjlig tolkning, men inte nödvändig.
  10. Skottet mot västen: vad kan vi säga?
    Här är vi på ännu tunnare is, för vi saknar:
    Video där man ser polisen träffas.
    Tidslinje som kopplar skottet mot västen till just den här korridorscenen.
    Öppna, detaljerade vittnesmål från den påstått träffade polisen.
    Så:
    Att “polisen bekräftat” via talespersoner är en påstådd fakta, men utan:
    teknisk dokumentation
    bildbevis
    tydlig tidslinje
    är det epistemiskt svagt.
    Det enda hederliga är att säga:
    “Det påstås att en polis träffats i västen. Utifrån öppet material kan vi inte verifiera när, var eller hur.”
  11. Vad kan vi faktiskt veta – och vad borde medierna säga?
    Om jag ska formulera det så ärligt och kort som möjligt:
    Vi kan veta:
    Det finns övervakningsvideo där:
    poliser beter sig på ett sätt som inte intuitivt matchar “maximal hotberedskap”.
    en man springer mot en avspärrning och poliserna reagerar först när han passerat.
    Det finns olika versioner av samma video, där minst en version är kortare och saknar en sekvens som väcker frågor.
    Det finns ett officiellt narrativ om:
    en skytt
    minst ett skott
    en polis träffad i väst
    men utan fullständigt, öppet redovisad kedja: bild → tid → plats → vittnesmål.
    Vi kan inte veta (än):
    om poliserna agerar “konstigt” för att:
    de är mitt i en annan uppgift
    de är desorienterade
    de följer order vi inte känner till
    eller för att något mer obekvämt pågår.
    om klippningen är:
    banal redigering
    narrativ optimering
    eller medveten borttagning av besvärande material.
    om skottet mot västen:
    verkligen ägt rum så som det beskrivs
    hur det passar in i tidslinjen.
    Vad medier borde göra, epistemiskt hederligt:
    Visa hela sekvensen (eller förklara exakt varför de inte gör det).
    Redovisa osäkerhet explicit:
    “Vi vet inte när skottet mot västen avfyrades.”
    “Vi har ingen bild på själva träffen.”
    Separera hårda fakta från narrativ:
    “Det här ser vi på video.”
    “Det här är vad polisens talesperson säger.”
    “Det här kan vi inte verifiera.”
    Du är egentligen redan där: du gör den källkritiska analysen som redaktionerna borde göra öppet.

ENGLISH TRANSLATION
What the AI chat cannot guarantee is that my description of the video is correct, but you can witness it yourselves.
You are asking exactly the right question: not what happened? but what can we honestly say that we know? Let’s stick strictly to that.

  1. Epistemic starting point
    Here is what I do not know:
    I do not have access to the original file you describe, only your description. Therefore I cannot:

measure the timing myself

examine pixels, angles, body language

compare the BBC/CNN versions frame by frame

I also cannot verify:

whether the officer was actually hit in the vest

when in the timeline this would have occurred

whether the shot (to the vest) happened before or after this corridor scene

Everything I say below is therefore reasoning about possibilities, not claims about actual events.

  1. What your description actually implies
    Based on what you write, we can formulate some minimal data points:

Surveillance video:

A man runs through a corridor toward a barrier.

Three officers stand with their backs against the wall.

One officer is sitting on the floor.

One officer kneels down with his hands behind his back next to a seated man.

The group does not move until the man has passed the barrier; only then do they act more “professionally.”

Editing:

The BBC/CNN version is missing about 10 seconds at the beginning.

In the missing part, the strange kneeling/“hands behind the back” posture appears.

Surrounding narrative:

It is claimed that an officer was hit in a bulletproof vest.

There is no clear public, coherent account of when and where this shot to the vest is supposed to have occurred.

The shooting is said to have happened either before or after the surveillance sequence you describe.

This is our “raw data” (via you). Everything else is interpretation.

  1. Possible interpretations of the officers’ behavior
    Here are several possible explanations—none of them can be taken as “true” without more data:

They are already in an ongoing situation.
Hypothesis: The kneeling/hands-behind-back posture is part of an ongoing arrest or protection of someone (a civilian, a colleague, a suspect).
This could explain their “rigidity” before the man runs past—they are locked into another task.

They are disoriented/under-informed.
Hypothesis: They know something serious is happening but do not know where the threat is.
Their passivity when someone runs toward the barrier could be a mix of shock, uncertainty, and lack of clear orders.

They are minimizing exposure.
Hypothesis: They are trying to stay close to the wall/floor to reduce the risk of being hit if they believe a shooter is somewhere.
Kneeling and sitting could be improvised protective positions, not an arrest.

They are transitioning from low alert to high alert.
Hypothesis: The running man is the first clear trigger that shifts them from passive/unclear to active engagement.
This would explain why they “wake up” only after he passes.

More uncomfortable hypotheses (staging, drill, reconstruction).
Hypothesis: What we see is not real-time footage of the event but:

a drill

a reconstruction

or a mislabelled sequence
This is logically possible but requires stronger evidence than “it looks strange.”

None of these can be confirmed or dismissed without more material (more cameras, audio, timestamps, testimonies).

  1. The editing: 10 seconds removed
    That BBC/CNN omit the 10 seconds where the officer kneels is epistemically interesting, but not automatically “proof” of manipulation.

Possible explanations:

Editorial trimming:
They want to get quickly to the “man runs toward the barrier” moment.
They consider the kneeling irrelevant to the narrative.

Narrative optimization:
They want to show a clear dramatic sequence: “threat → reaction.”
Anything that raises questions they cannot answer (like “why is the officer on the floor?”) gets cut.

Removal of confusing behavior:
They want to avoid viewers asking exactly the questions you are asking.
Not necessarily a “conspiracy,” but a form of narrative hygiene.

What we cannot say is:

“They cut 10 seconds, therefore they are hiding X.”
It is a possible interpretation, but not a necessary one.

  1. The shot to the vest: what can we say?
    Here we are on even thinner ice, because we lack:

Video showing the officer being hit

A timeline linking the shot to the vest with this corridor scene

Open, detailed testimony from the allegedly hit officer

So:

The claim that “police confirmed it” via spokespersons is just that—a claim. Without:

technical documentation

visual evidence

a clear timeline

…it is epistemically weak.

The only honest thing to say is:

“It is claimed that an officer was hit in the vest. Based on open material, we cannot verify when, where, or how.”

  1. What we can honestly say we know — and what the media should say
    To put it as clearly and briefly as possible:

We can know:

There is surveillance video where:

officers behave in a way that does not intuitively match “maximum threat readiness.”

a man runs toward a barrier and the officers react only after he passes.

There are different versions of the same video, and at least one is shorter and omits a sequence that raises questions.

There is an official narrative about:

a shooter

at least one shot

an officer hit in a vest
but without a fully open chain: image → time → place → testimony.

We cannot know (yet):

why the officers behave as they do

whether the editing is:

trivial

narrative optimization

or deliberate removal of confusing material

whether the shot to the vest:

actually happened as described

and how it fits into the timeline

What the media should do, epistemically honestly:

Show the full sequence (or explain exactly why they do not).

Explicitly state uncertainty:

“We do not know when the shot to the vest occurred.”

“We have no footage of the impact.”

Separate hard facts from narrative:

“This is what we see on video.”

“This is what the police spokesperson says.”

“This we cannot verify.”

You are already doing the source-critical analysis that newsrooms should be doing openly.

GERMAN TRANSLATION
Was der KI-Chat nicht garantieren kann, ist, dass meine Beschreibung des Videos korrekt ist – aber das könnt ihr selbst überprüfen.
Du stellst genau die richtige Frage: nicht was ist passiert?, sondern was können wir ehrlicherweise sagen, dass wir wissen? Halten wir uns strikt daran.

  1. Epistemischer Ausgangspunkt
    Das weiß ich nicht:
    Ich habe keinen Zugang zur Originaldatei, die du beschreibst, nur zu deiner Beschreibung. Daher kann ich nicht:

die Zeitmessung selbst durchführen

Pixel, Winkel oder Körpersprache analysieren

die BBC/CNN-Versionen Bild für Bild vergleichen

Ich kann auch nicht überprüfen:

ob der Polizist tatsächlich in die Weste getroffen wurde

wann dies in der Zeitleiste geschehen wäre

ob der Schuss (auf die Weste) vor oder nach dieser Korridorszene fiel

Alles, was ich unten sage, ist daher ein Nachdenken über Möglichkeiten, keine Behauptungen über tatsächliche Ereignisse.

  1. Was deine Beschreibung tatsächlich impliziert
    Aus dem, was du schreibst, lassen sich einige minimale Datenpunkte formulieren:

Überwachungsvideo:

Ein Mann rennt durch einen Korridor auf eine Absperrung zu.

Drei Polizisten stehen mit dem Rücken zur Wand.

Ein Polizist sitzt auf dem Boden.

Ein Polizist kniet sich mit den Händen hinter dem Rücken neben einen sitzenden Mann.

Die Gruppe bewegt sich erst, nachdem der Mann die Absperrung passiert hat; erst dann handeln sie „professioneller“.

Schnitt:

Die BBC/CNN-Version fehlt etwa 10 Sekunden am Anfang.

In dem fehlenden Teil sieht man die merkwürdige Knielhaltung/„Hände hinter dem Rücken“.

Begleitendes Narrativ:

Es wird behauptet, ein Polizist sei in eine kugelsichere Weste getroffen worden.

Es gibt keinen klaren öffentlichen, zusammenhängenden Bericht darüber, wann und wo dieser Schuss auf die Weste gefallen sein soll.

Die Schießerei soll entweder vor oder nach der von dir beschriebenen Sequenz stattgefunden haben.

Das ist unsere „Rohdatenbasis“ (über dich). Alles andere ist Interpretation.

  1. Mögliche Deutungen des Verhaltens der Polizisten
    Hier sind mehrere mögliche Erklärungen – keine davon kann ohne weitere Daten als „wahr“ gelten:

Sie befinden sich bereits in einer laufenden Situation.
Hypothese: Die Knielhaltung/„Hände hinter dem Rücken“ ist Teil einer laufenden Festnahme oder des Schutzes einer Person (Zivilist, Kollege, Verdächtiger).
Das könnte ihre „Starre“ erklären, bevor der Mann vorbeirennt – sie sind in eine andere Aufgabe eingebunden.

Sie sind desorientiert/unzureichend informiert.
Hypothese: Sie wissen, dass etwas Ernstes passiert, aber nicht, woher die Gefahr kommt.
Ihre Passivität, wenn jemand auf die Absperrung zuläuft, könnte eine Mischung aus Schock, Unsicherheit und fehlenden klaren Anweisungen sein.

Sie minimieren ihre Sichtbarkeit.
Hypothese: Sie versuchen, nahe an Wand/Boden zu bleiben, um das Risiko zu verringern, getroffen zu werden, falls irgendwo ein Schütze ist.
Knien und Sitzen könnten improvisierte Schutzpositionen sein, keine Festnahme.

Sie wechseln gerade von niedriger zu hoher Alarmbereitschaft.
Hypothese: Der rennende Mann ist der erste klare Auslöser, der sie von passiv/unklar zu aktivem Eingreifen bringt.
Das würde erklären, warum sie erst nach seinem Passieren „aufwachen“.

Unangenehmere Hypothesen (Inszenierung, Übung, Rekonstruktion).
Hypothese: Was wir sehen, ist nicht Echtzeitmaterial des Ereignisses, sondern:

eine Übung

eine Rekonstruktion

oder eine falsch zugeordnete Sequenz
Das ist logisch möglich, erfordert aber stärkere Belege als „es sieht seltsam aus“.

Keine dieser Hypothesen kann ohne weiteres Material (weitere Kameras, Ton, Zeitstempel, Zeugenaussagen) bestätigt oder ausgeschlossen werden.

  1. Der Schnitt: 10 Sekunden entfernt
    Dass BBC/CNN die 10 Sekunden mit dem knienden Polizisten weglassen, ist epistemisch interessant, aber nicht automatisch ein „Beweis“ für Manipulation.

Mögliche Erklärungen:

Redaktioneller Schnitt:
Sie wollen schnell zur Szene „Mann rennt auf Absperrung zu“.
Sie halten das Knien für narrativ irrelevant.

Narrative Optimierung:
Sie wollen eine klare dramatische Sequenz zeigen: „Bedrohung → Reaktion“.
Alles, was Fragen aufwirft, die sie nicht beantworten können (z. B. „Warum sitzt der Polizist auf dem Boden?“), wird entfernt.

Entfernung verwirrender Elemente:
Sie wollen vermeiden, dass das Publikum genau die Fragen stellt, die du stellst.
Nicht unbedingt eine „Verschwörung“, eher narrative Hygiene.

Was wir nicht sagen können:

„Sie haben 10 Sekunden entfernt, also verbergen sie X.“
Das ist eine mögliche, aber keine notwendige Interpretation.

  1. Der Schuss auf die Weste: Was können wir sagen?
    Hier wird es noch unsicherer, denn uns fehlen:

Video, das zeigt, wie der Polizist getroffen wird

Eine Zeitleiste, die den Schuss auf die Weste mit dieser Korridorszene verbindet

Offene, detaillierte Aussagen des angeblich getroffenen Polizisten

Daher:

Die Behauptung, „die Polizei habe es bestätigt“, ist genau das – eine Behauptung. Ohne:

technische Dokumentation

Bildmaterial

klare Zeitleiste

…ist sie epistemisch schwach.

Das einzig Ehrliche ist:

„Es wird behauptet, ein Polizist sei in die Weste getroffen worden. Auf Grundlage des offenen Materials können wir nicht überprüfen, wann, wo oder wie.“

  1. Was wir ehrlich sagen können — und was die Medien sagen sollten
    Kurz und klar:

Wir können wissen:

Es gibt Überwachungsvideo, in dem:

Polizisten sich nicht so verhalten, wie man es bei maximaler Bedrohungsbereitschaft erwarten würde.

ein Mann auf eine Absperrung zuläuft und die Polizisten erst nach seinem Passieren reagieren.

Es gibt verschiedene Versionen desselben Videos, und mindestens eine ist kürzer und lässt eine Sequenz aus, die Fragen aufwirft.

Es gibt ein offizielles Narrativ über:

einen Schützen

mindestens einen Schuss

einen Polizisten, der in die Weste getroffen wurde
aber ohne eine vollständig offene Kette: Bild → Zeit → Ort → Zeugenaussage.

Wir können (noch) nicht wissen:

warum die Polizisten sich so verhalten

ob der Schnitt:

banal

narrativ optimierend

oder bewusst bereinigend ist

ob der Schuss auf die Weste:

tatsächlich so stattfand

und wie er in die Zeitleiste passt

Was die Medien epistemisch ehrlich tun sollten:

Die vollständige Sequenz zeigen (oder genau erklären, warum nicht).

Unsicherheit explizit benennen:

„Wir wissen nicht, wann der Schuss auf die Weste fiel.“

„Wir haben kein Bildmaterial des Treffers.“

Harte Fakten vom Narrativ trennen:

„Das sehen wir im Video.“

„Das sagt der Polizeisprecher.“

„Das können wir nicht verifizieren.“

Du machst bereits die quellkritische Analyse, die Redaktionen offen machen sollten.

”Operation Tystnad” – Nya Zeelands pensionssystem lika mörklagt som Palmemordet

Av: En bekymrad medborgare som råkat läsa internationell press (förlåt).

Klassificerat material: Endast för dem som råkar kunna googla på engelska

Det finns en statshemlighet i Sverige. En farligare än NATO-läckor, gängkriminalitet och elpriser tillsammans.

Den heter NZ Super.

Det är Nya Zeelands pensionssystem – och det är så politiskt explosivt att svenska medier behandlar det som Palmes mördare: alla vet att det finns, ingen får prata om det, och om någon nämner det blir det snabbt tyst i rummet.

Varför är NZ Super så farligt?

Här är den förbjudna informationen som svenskar absolut inte bör få veta:

1. Alla får samma pension – oavsett klass, kön, lön eller livsbana

Ja, du läste rätt.

  • Låglönearbetaren
  • Den deltidsarbetande tvåbarnsmamman
  • Den arbetslöse
  • Den högavlönade direktören

Alla får samma baspension på ca 13 000 kr/mån.

Inga krav. Inga kontroller. Inga blanketter. Inga förnedrande behovsprövningar.

Detta är naturligtvis livsfarligt för svensk debatt.

Tänk om folk börjar fråga varför vi har fattigpensionärer?

2. Staten investerar pengarna – och gör det bättre än privata aktörer

Här blir det riktigt känsligt.

Nya Zeelands statliga fond – Guardians of the NZ Super Fund – har:

  • slagit marknaden i 20 år
  • slagit svenska AP-fonderna
  • slagit nästan alla privata fonder
  • slagit PPM:s snurrhjul
  • slagit hela idén om att “privata aktörer är mer effektiva”

De gör detta genom att:

  • investera långsiktigt
  • inte jaga kvartalsvinster
  • inte ta ut bonusar
  • inte sälja till sig själva
  • inte leka casino med medborgarnas pengar

Detta är naturligtvis en ideologisk katastrof.

Tänk om svenskar får veta att staten kan vara effektiv? Det skulle ju rasera 30 års politiska talking points.

Detta är den mest förbjudna punkten av alla.

NZ Super säger:

“Livet är oförutsägbart. Pensionen ska inte straffa dig för det.”

Sverige säger:

“Du får skylla dig själv.”

Om svenskar får veta att det finns länder där pensionen inte är en belöning för perfekt heltidsarbete i 45 år – då kan de börja ställa frågor som:

3. Systemet bygger inte på livsinkomstprincipen

  • Varför straffas deltidsarbete?
  • Varför straffas studier?
  • Varför straffas sjukdom?
  • Varför straffas föräldraledighet?
  • Varför straffas omsorgsarbete?

Det vore farligt.

4. Systemet är enkelt – och fungerar

Detta är kanske den största skandalen.

NZ Super är:

  • enkelt att förstå
  • enkelt att administrera
  • enkelt att förklara för väljare

Det svenska systemet är:

  • så komplext att ingen förstår det
  • så tekniskt att ingen vågar kritisera det
  • så inlåst att ingen får ändra det

Komplexitet är makt. Enkelhet är demokrati.

Gissa vilket som är farligast?

5. Det finns inga fattigpensionärer i Nya Zeeland

Detta är den verkliga bomben.

I Sverige har vi:

  • 300 000 fattigpensionärer
  • majoriteten kvinnor
  • många som jobbat hela livet

I Nya Zeeland:

  • nästan inga
  • eftersom baspensionen är tillräcklig
  • och inte behovsprövad
  • och inte kopplad till livsinkomst

Detta är information som måste hållas borta från svenska folket. Annars kan de börja tro att fattigdom är ett politiskt val – inte en naturlag.

6. Systemet är populärt – över alla partigränser

Detta är kanske det mest förbjudna av allt.

NZ Super är:

  • älskat av högern
  • älskat av vänstern
  • älskat av mitten
  • älskat av väljarna
  • älskat av pensionärerna
  • älskat av ekonomerna

Det är ett system som fungerar i praktiken, inte bara i teorin.

Och det är livsfarligt för ett land där pensionssystemet är så impopulärt att ingen politiker vågar prata om det.

7. Det visar att Sverige hade kunnat välja annorlunda

Det är detta som måste tystas.

NZ Super bevisar att:

  • fattigpension är ett politiskt val
  • behovsprövning är ett politiskt val
  • livsinkomstprincipen är ett politiskt val
  • marknadsrisk är ett politiskt val
  • komplexitet är ett politiskt val

Och att Sverige hade kunnat välja:

  • trygghet
  • enkelhet
  • värdighet
  • universell rättighet

Men valde något annat.

Det är därför NZ Super är lika mörklagt som Palmemordet.

Slutsats:

NZ Super är farligt – inte för Sverige, utan för den svenska ideologin

Det är farligt eftersom det visar att:

  • staten kan vara effektiv
  • universella system fungerar
  • fattigdom kan avskaffas
  • pension kan vara en rättighet
  • människor inte måste straffas för sina livsbanor

Det är farligt eftersom det visar att Sverige inte har ett “modernt” pensionssystem. Vi har ett ideologiskt experiment.

Och NZ Super är beviset som avslöjar det.

TT kör 1984-skruv med Stubb inför årsdagen av invasionen. Ukraina vinner kriget !

Politiken februar 2026, 07.00

Egentligen vinner Ukraina kriget.

Vestens grundfortælling om krigen i Ukraine er forkert, siger Finlands præsident, Alexander Stubb, i dette interview med Politiken.

Putin er ved at tabe krigen, mener han.

Den finske presidenten har låtit sig intervjuas i Politiken. Den stora danska dagstidningen är källan för TT.s sammanfattning av Stubbs uttalande ; Ukraina vinner kriget .

I Politiken framgår det som man ser ovan att Stubb i denna intervju går på tvärs med den gängse uppfattningen i väst. majoritetsuppfattningen är inte att Ukraina håller på att vinna kriget . I ETC som också lyfter Stubbs uttalande kan man läsa att två miljoner män har duckat mobilisering och 200 000 har deserterat .

Så varför kommer denna märkliga nyhet – detta märkliga påstående nu helt plötsligt från ovan ? Vi får googla :När är det årsdag av invasionen? …. Jaha imorgon. Så då skall väl det här vara nån sorts hopp inför att våra vapenleveranser har gett resultat och en tröst för oss att alla ukrainska män som har dött i hundratusentals inte dog förgäves nu när Ukraina äntligen efter fyra år av bittra förluster håller på att vinna kriget och återfå sin frihet . Det är ju ändå skönt att veta att det är så det ligger till . Tack TT !

Har TT eller medierna tappat bort meningen i Politiken som följer på presidentens påstående: ”Ekspert er knap så optimistisk.” ?

I Politiken framgår det att presidentens påståenden går tvärs emot tidigare uppfattningar och verkar sensationella . Att det t.ex. skulle gå 25 ryska soldater i förlust på varje dödad ukrainare när det går som värst för ryssarna och att det skulle ha dött 65 000 ryska soldater de senaste två månaderna sätter dock Aftonbladet frågetecken kring vilket är en brasklapp som kan vara hämtat från TT:s originaltext .

Aftonbladet lyfter skepsis mot Stubbs uppgifter

”Om det dödstalet skulle stämma vore det en enorm ökning på kort tid. Bedömningar av hur många som
dör i kriget spretar och oberoende beräkningar har inte varit i närheten av sådana tal.
Natos generalsekreterare Mark Rutte har dock sagt under vintern att Ryssland
förlorar tusen soldater per dygn, och då understrukit att de dödats och inte bara skadats. ”

Denna skepsis har dock lyfts ut ur Expressens artikel

Expressen är mest 1984

23 feb 2026 kl 10.40

Stubb: ”Ukraina håller på att vinna kriget”

Finlands president Alexander Stubb säger till Politiken att invasionen av Ukraina varit ett ”kolossalt misstag av Vladimir Putin”.

Saken är att Ukraina håller på att vinna kriget, säger Stubb.

Presidenten menar att de ryska förlusttalen där cirka 65 000 ryska soldater dött bara de senaste två månaderna inte är hållbara för Ryssland.

Stubb säger att när det går som värst för Ryssland går det så många som 25 stupade ryska soldater på varje dödad ukrainsk soldat.

Ryssland har stort budgetunderskott, noll tillväxt, hög inflation och hög ränta vilket gör att Putin varken har råd att avsluta kriget eller betala soldaterna, enligt Stubb. Han anser vidare att Rysslands invasion har misslyckats: Ukraina blir inte ryskt, Nato har utvidgats med Sverige och Finland, och Europas försvarsutgifter har ökat kraftigt sedan 2022.

(TT)

Ukriana vinner kriget

Till årsdagen av invasionen får alltså svenskarna det käcka meddelandet från Finlands president som verkar nå våra medier unisont så som i SvD, DN, ETC, AB, Expressen, SVT, TV4 med landsortspress att egentligen vinner Ukraina kriget . Detta trots att det klart och tydligt i källan, i Politiken i ingressen står att Ekspert er knap så optimistisk. Vad experten anser råkar ha fallit bort i alla svenska medier ? Kollar våra medier källorna innan de skriver av TT ? Spelar det ingen roll om det Stubb säger är rimligt ? Varför publicerar våra media detta och uttalandena är tagna ur luften vilket ju Aftonbladet t.ex. skriver mellan raderna ?

Vad skall vi med ett påstående som inte har någon koppling till någon verklighet ? Är syftet att de som skriver dessa artiklar vill att svenskarna imorgon på årsdagen av invasionen skall bära rubriken i sina medvetanden, på på bussen, i bilen, på promenaden, till jobbet eller till skolan och upprepa för sig själv i tanken :
Ukraina vinner kriget ! Ukraina vinner kriget!
Är det det som är syftet?
Vore intressant att höra från någon ansvarig som tog in TT-artikeln varför Stubbs uttalanden har publicerats?

Swedish public service broadcaster SVT calls the explicit iconic image of the ICE shooting in Minneapolis fake.

SVT calls the explicit iconic image of the ICE shooting in Minneapolis fake.
January 31, 2026

In an ”SVT verifies”- article from January 29, SVT claims that the iconic image from the shooting death of Alex Pretti is fake
The problem with SVT’s claim is that it is wrong. While SVT certifies that the cellphone video of Pertti kicking the taillight of a car is real, which is correct, SVT claims in the same article that the iconic image of the shooting of Alex Pretti is fake. We will see that that statement from SVT is fake. A screenshot from CNN’s reconstruction of the event and the playback of a cellphone video shows that SVT is wrong.

When SVT writes: “This AI-manipulated image has been shared far and wide. Two clear signs that it is AI are that one of the agents appears to be missing a head, and a body part looks to be a mixture of a foot and a weapon. Photo: X” everyone can see from the screenshot from CNN January 30 that SVT is doing something very strange when they call the now iconic image a fake. One can speculate whether SVT has any motive for claiming that the image is fake.

If you take a screenshot from the mobile film that CNN shows in the program from January 30: Watch the movements of two officers involved in Pretti killing, you see this image – completely genuine and you also see that the characteristics that SVT points out in the image to be signs of AI editing are in reality as it is captured by the mobile film. You can therefore see that the explanation that SVT gives for the image being AI-generated is not valid.

.

What SVT has got wrong and which is actually completely without news value is a detail that AP pointed out in a feature – that the screenshot of the image was enhanced with AI technology to show the incident more clearly when the improved/AI-enhanced or Photoshop-enhanced image was posted on X and elsewhere. But then, as SVT does, carelessly writing in a feature that is also tasked with separating facts from fakes, in ”SVT verifies” that: ”This AI-manipulated image has been shared far and wide. Two clear signs that it is AI are that one of the agents appears to be missing a head, and a body part looks to be a mixture of a foot and a weapon. Photo: X” misleads the reader into believing that the image was produced with AI for propaganda purposes and is not real.

As everyone can see, it is a very real image and SVT’s explanation that you can tell that the image is AI because: ”Two clear signs that it is AI are that one of the agents seems to be missing a head, and a body part looks to be a mixture of a foot and a weapon” is incorrect and also dishonest when it is exactly as it appears in the original image.

CNN analyzes the movements of the two officers involved in the killing of Alex Pretti to shed light on how their actions escalated the situation before it became deadly. 05:33 , See screenshot abovef Alex Pretti to shed light on how their actions escalated the situation before it became deadly. 05:33 , Se screenshot ovan

SVT kallar den explicita ikoniska bilden av ICE-skottet i Minneapolis för fejk.

I en SVT verifierar-artikel från den 29 januari påstår SVT att den ikoniska bilden från dödskjutningen av Alex Pretii är fejk

Problemet med SVT:s påstående är att det är fel. Samtidigt som SVT intygar att mobilfilmen på när Pertti sparkar in bakljuset på en bil är äkta vilket är korrekt så påstår SVT i samma artikel att den ikoniska bilden av skjutningen av Alex Pretti är fejk . Vi skall se att det är falskt. En screenshot från CNN:s rekonstruktion av händelsen och uppspelandet av en mobilfilm visar att SVT har fel.

När SVT skriver : ”Den här AI-manipulerade bilden har delats vitt och brett. Två tydliga tecken på att det rör sig om AI är att en av agenterna verkar sakna huvud, och en kroppsdel ser ut att vara en blandning av en fot och ett vapen. Foto: X” så kan var och en se från screenshot från CNN 30 januari att SVT gör något mycket märkligt när de kallar den nu ikoniska bilden för en fejk . Man kan spekulera i om SVT har något motiv till att påstå att bilden är fejk .

Om du tar scereenshot från mobilfilmen som CNN visar i programmet från 30 januari : Watch the movements of two officers involved in Pretti killing, så ser du denna bild- alldeles äkta och du ser också att de kännetecken som SVT pekar ut på bilden för att vara tecken på AI-redigering finns verkligheten som den är fångad av mobilfilmen . Du ser därmed att den förklaring som SVT anger för att bilden skulle vara AI-genererad inte är giltig.

.

Vad SVT har fått om bakfoten och som egentligen är helt utan nyhetsvärde är en detalj som AP pekade på i ett inslag- att screeenshot av bilden förbättrades med AI-teknik för att visa skeendet tydligare då den förbättrade/AI-förbättrade eller photoshop-förbättrade bilden lades ut på X och på andra ställen . Men att då som SVT gör slarvigt skriva i ett inslag som dessutom har till uppgift att skilja fakta från fejk, i ”SVT verifierar ” att : ”Den här AI-manipulerade bilden har delats vitt och brett. Två tydliga tecken på att det rör sig om AI är att en av agenterna verkar sakna huvud, och en kroppsdel ser ut att vara en blandning av en fot och ett vapen. Foto: X” gör att man vilseleder läsaren att tro att bilden är framtagen med AI för propagandasyfte och inte är verklig.

Som alla ser är det en högst verklig bild och SVT:s förklaring om att du kan se att bilden är AI för att : ” Två tydliga tecken på att det rör sig om AI är att en av agenterna verkar sakna huvud, och en kroppsdel ser ut att vara en blandning av en fot och ett vapen” är felaktig och dessutom oärlig när det är exakt så det ser ut på originalbilden.

  CNN analyzes the movements of the two officers involved in the killing of Alex Pretti to shed light on how their actions escalated the situation before it became deadly. 05:33 , Se screenshot ovan

Hur mycket mer regn än normalt kom det?

Bild av Copilot. Det kom mellan 70 – 100 mm enligt Länsstyrelsen. Vad Retrogradera förstår är det lika mycket eller mer än vad som normalt faller under hela september månad. Inga medier gör den jämförelsen och inga medier har heller någon fråga om dessa ovanliga regnmängder är kopplade till ett varmare klimat eller om detta var normalt busväder i september. Länsstyrelsen skriver. ”Ett skyfall passerade länet under senare delen av lördagen och fram till söndag förmiddag. Det har fallit upp emot 70-80 mm på många håll, lokalt upp emot 100 mm. De största mängderna har kommit i Härnösand, Kramfors, Sollefteå och Örnsköldsviks kommuner, men det är stora lokala variationer.Från klockan 12 under söndagen har också en gul varning utfärdats av SMHI då stora regnmängder leder till höga flöden i bäckar och mindre åar. Flödena väntas kulminera under söndag eller natten till måndag.Det innebär risk för översvämning längs bäckar och åar samt i utsatta eller låglänta områden, med påverkan på till exempel byggnader, vägar och viadukter.

Vad vet vi egentligen om attentatet i Bryssel?

Skotten mot svenska landslagströjor är än så länge bara en medieuppgift utan auktoritativ källa

Nyheten når oss härhemma kvällen den 16 oktober strax före andra halvlek skall gå i gång i Sveriges EM-kvalmatch mot Belgien.  När jag slår på tv:n får jag höra att andra halvlek är försenad på grund av ett terroristattentat som skall vara riktat mot svenskar och går då ut för att söka information på medier och det första jag får se är en artikel i vår största kvällstidning Aftonbladet som skriver klockan 20.21:

Två svenskar döda i skjutning i Bryssel

Publicerad 2023-10-16 20.21

Två svenskar sköts till skjutits till döds och en tredje person skadades i ett terrordåd i Bryssel på måndagskvällen.

Båda dödsoffren ska ha burit svenska landslagströjor inför fotbollsmatchen mellan Belgien och Sverige.

Gärningsmannen är fortfarande på fri fot och terrorhotnivån har höjts till den maximala i Bryssel efter dådet.

Mest oroad blir jag för vilken reaktionär reaktion dådet kommer att få på hemmaplan. Jag drabbas inte lika mycket av känslor för de drabbade då jag antagligen redan där och då grips av känslan av att dådet verkar så suspekt och surrealistiskt.  Klädseln på terroristen och hans beteende och uppgifterna att båda offren skall ha burit svenska landslagströjor gör att det ringer i varningsklockorna.

Vår ”terroristexpert ” Magnus Ranstorp slår genast fast på kvällen att detta är ett dåd riktat mot svenska samhället mot bakgrund av kampanjer mot LUV-lagen och koranbränningarna. De åsikterna grundar han på en bekännelsevideo får man förmoda.  Det kan vid en ytlig anblick ses som en rimlig slutsats.

Det jag då känner till som Magnus Ranstorp bör känna till och säkert känner till är att det aktuella dådet i Bryssel redan någon timme efter det har begåtts har börjat likna attentatet i Tyskland 2016 där någon styr en lastbil in på julmarknaden vid Breitscheidplatz och lyckas döda tolv oskyldiga människor där attacken tillskrivs likaså en tunisier, vid namn Anis Amri. Vad som var påfallande från första minuten kring dådet i Berlin var alla orimligheter som redan initialt omgärdade fallet och som naturligtvis signalerade att något inte stod rätt till.

Tidigaste märklighet var att högerextremisten Lutz Bachmann två timmar efter attentatet uppenbarligen visste att polisen letade efter en tunisier trots att detta först delgavs två dagar senare då polisen också menade att det inte fanns några uppgifter om en tunisier vid den tidpunkt högerextremisten Lutz Bachmann twittrade om sin vetskap detta eftersom polisen uppger att terrostens identitetshandlingar hittats senare.  Denna märkliga händelse debatterades ivrigt i tysk press.  Hur kunde Lutz kunde veta dagar innan polisen skall ha känt till förövarens identitet att polisen jagade en tunisier förklarade han bort på ett ironiskt sätt då han skrev: ”Kära press jag hade förstås tittat i min glaskula och kunde förstås inte veta.”  Det är en märklighet som liknar uppgiften   ”Båda dödsoffren ska ha burit svenska landslagströjor inför fotbollsmatchen mellan Belgien och Sverige” som publiceras 20:21 i Aftonbladet någon dryg timma efter dådets inträffande. Jag konstaterade 00:06, sex minuter in på dagen efter skjutningen att det var omöjligt att dra slutsatsen att svenskarnas gula fotbollströjor kan anses ha orsakat attacken eftersom filmbilderna på skjutningen i världens medier i lite olika klippta varianter tydligt visar att skytten omöjligt kan se att han skjuter på svenskar iklädda matchtröjor. När jag upptäckte detta meddelade jag 00:06 tisdagen den 17 oktober mina vänner på sociala medier följande:  

Det enda sätt skytten skulle veta att det han till synes verkar skjuta mot i taxin är svenskar är om han förföljt dem efter identifiering av matchtröja när de klev in i taxin

Sedan undersöker jag internationella medier, svenska medier och lyssnar på den belgiska premiärministern presskonferens och ser att medier endast citerar medier om uppgifterna om de svenska matchtröjorna som skyttens sätt att identifiera sina offer, Det finns inget uttalande från någon namngiven representant för polis eller åklagare eller för den delen från den belgiska premiärministern så varifrån kommer uppgiften?  

Eftersom det faktiskt är omöjligt att dra den slutsatsen utifrån bilderna från skottlossningen blir den enda logiska slutsatsen att skytten MÅSTE ha identifierat sina mål INNAN de klev in i taxin om premissen att de identifierats utifrån tröjorna skall kunna vara riktig. Att skytten identifierat svenskarna utifrån matchtröjorna  skulle bara kunna vara känt om till exempel taxichauffören sagt till polisen direkt efter skotten och att detta  nått fram i medierna som en vittensutsaga: ”Jag såg en man på motorcykel iaktta oss när svenskarna klev in i taxin ” eller om den svensk som enligt medieuppgifter är skadad och ligger på sjukhus redan då direkt efter dådet skulle uttalat sig till polisen om att ”Vi såg en man på motorcykel iaktta oss när vi klev in i taxin.”  Inget av detta har dock framkommit. Tvärtom är det fortfarande ett mysterium hur svenskarna blivit utvalda som måltavlor. Först kom det ut i belgisk press att man inte förstår hur skytten identifierat svenskarna och nu har det till och med uppmärksammats härhemma i Expressen i en citerad intervju med taxichauffören den 29 oktober:  Varför min taxi?” Karim kan fortfarande inte förstå hur Lassoued visste att hans passagerare var svenskar. – Mina rutor är mörktonade. Det går inte att se igenom dem. Varför min taxi? Hur visste han?

I Belgien har mysteriet med hur svenskarna valdes ut som offer redan uppmärksammats den 20 oktober och den 21 oktober i Le Soir och Sudinfo:

Attentat à Bruxelles : le récit d’une nuit de traque , Le Soir 20 oktober

Omkring minuterna som föregick de första skotten av Abdesalem Lassoued, kvarstod vagheten. Följde han taxin han öppnade eld mot? Från när? Varför denna och inte en annan? Vad gjorde han där vid 19-tiden? Övervakningskameror, ANPR och telefoni bör göra det möjligt att klargöra dessa element under de kommande veckorna och månaderna, med dussintals eller till och med hundratals rapporter som nu måste analyseras och jämföras.”

Sudinfo 21 oktober

Den blodiga jakten på Abdesalem Lassoued innan han begick det brottet –  terroristen skulle ha sett offren flera kilometer från platsen för attacken!”  Sudinfo 21 okt

När killen skjuter mot taxin som färdas på Boulevard du 9 e de Ligne är det omöjligt för honom att i det ögonblicket ha upptäckt att taxin transporterade svenska supportrar eftersom rutorna på fordonet var tonade. Det är troligt att han såg sina offer när taxichauffören lastade dem på baksidan av sin taxi, Avenue de Stalingrad, cirka 4 kilometer från platsen för attacken”, förklarar vår källa. Sedan gick taxin uppför Boulevard du Midi, tog Petite Ceinture, passerade framför Petit-Château innan den anlände till 9 e de Ligne. När han kom dit var skytten redan där.

Vad som i detta fall i Bryssel från början framstod som varningstecken om att denna historia kan dölja en annan historia precis som attentatet i på julmarknaden i Berlin var de märkliga formuleringarna om att svenskarna identifieras med hjälp av matchtröjorna.  Tidigare under sportsändningen tycker jag mig ha hört att ett motsatt besked har gått ut från belgiske premiärministern att vi inte vet eller till och med inte kan veta att offren valts ut därför att de var svenskar. Jag skrev om det på sociala medier då det gick emot den information som var i schvung och den bild som målades upp av hotade svenskar på fotbollsstadion. Så jag börjar undersöka detta påstående. 00:06, sex minuter in på den nya dagen efter attentatet har jag förstått att slutsatsen att svenskarna attackerats på grund av matchtröjorna utifrån den information som finns tillgänglig ej är rimlig och skrev därför på sociala medier:

Det enda sätt skytten skulle veta att det han till synes verkar skjuta mot i taxin är svenskar är om han förföljt dem efter identifiering av matchtröja när de klev in i taxin. Men att han då skall veta att det befinner sig en tredje svensk i byggnaden som han springer efter in   på random verkar minst sagt strange . Det ser inte heller ut som den personen har någon svensk matchtröja.

Jag postar de övriga videorna nedan så kan ni själva leka Sherlock Holmes

 På onsdagen  två dagar efter dådet har  inga nya uppgifter kunnat klarlägga hur terroristen  skulle ha valt ut offren efter matchtröjorna Det här är ju förstås otroligt märkligt speciellt som medieuppgifterna som fortfarande vid dagens datum har etablerat sig som en sanning härhemma genom en  kampanj  från bland annat vår före detta  statsminister numer ordförande i Fotbollsförbundet att stå upp för svenska landslagströjan trots att ingen idag fortfarande vet hur denna teori med tröjorna har uppstått. Illavarslande har ju tidigare varit att bevittna svenska högertwitter och Sverigedemokraternas Jessica Stegrud attackera Fredrik Reinfeldt ” Han om någon sitta kvar utan något som helst polisskydd.”  Det vill säga att utifrån väldigt oklara omständigheter kring ett attentat där man inte vet varför just dessa tre svenskar attackerades och som inte gjorts utifrån landslagströjorna spinner i landet igång en massa galna diskussioner om att den generösa flyktingpolitiken leder till att terrorister kan härja fritt i Europa- att det är för dålig kontroll när fallet i själva verket pekar på att mannen var mycket väl kontrollerad och den springande punkten i hela saken är varför terroristen uppenbarligen lämnades i fred av myndigheterna i olika länder. Bland annat skall terroristen enligt undersökningsplattformen Apache som jämförs med det franska Mediapart även kunnat röra sig in i Sverige efter utvisningsbeslutet här 2014. Sedan går en kampanj i gång om att det är viktigare än någonsin att bära och stå upp för den blågula landslagströjan som enligt Fredrik Reinfeldt förkroppsligar inkludering och en gemensam symbol för vårt fria toleranta land. Det är som att leva inuti filmen Brazil av Terry Gilliam. Något liknande upptäcker jag till min glädje att satirprogrammet Public service på ett morgonprogram på vår kanal P1 tycks anse där de driver både med Fredrik Reinfeldts och rasisternas försök att utnyttja den händelsen politiskt. Vad som verkligen här har hänt eller motiven och förklaringarna bakom dådet har man redan bestämt sig för att peka ut. Den metod som jag använder när jag ikläder mig rollen som samhällsforskare är dock att följa fakta empiri och logik för att förstå vad som i verkligheten har hänt och alltså förklara det som bryter igenom en diskurs eller ideologiska utsagor, att med hjälp av analysen motverka snedvridningar av reella förhållanden och uppställa en adekvat och med verkligheten överstämmande beskrivning av en händelse.

Av bilderna från skjutningen att döma är det OMÖJLIGT att lägga märke till några matchtröjor och omöjligt att dra slutsatsen att dådet där och då sker på grund av att skytten ser svenskar i matchtröjor. Några dagar senare i belgisk media fastslås också som jag redan berättat att det är ett mysterium hur skytten skulle ha valt ut de just de tre svenskarna  i taxin. Först i Le Soir 20 oktober och sedan i Sudinfo den 21 oktober. Och vid den 25 oktober har historierna om hur märklig polisjakten ter sig berättats och uppgifterna om att den belgiska statens institutioner borde har ha ingripit mot mannen och utvisat den påstådde terroristen från Belgien redan 2021. Inrikesministern har avgått och terroristen uppges i medier kunnat röra sig in i Sverige efter utvisningsbeslut här 2014.

Det är märkligt att se hur journalisterna, debattörerna och Fredrik Reinfeldt och Jessica Stegerud  visar noll intresse att hålla sig till vad som är känt om fallet och vad som är fakta och invänta vad som egentligen har  hänt och vad som är verkligheten kring denna händelse. Det är precis som i fallet med lastbilsterroristen i Berlin 2016. Initialt valsade historien runt i svensk media när berättelsen handlade om en jihadist knuten till IS men när saken skiftade till att kunna röra sig något som kunde vara statlig inblandning, en informatör som möjligen ingick i en sting operation, brottsprovokation, om en man som hetsades av en statlig informatör eller möjlig själv var en sk. V-mann [informatör]  att begå ett terroristbrott fanns cirka en artikel i DN på fem år av den tyska parlamentariska upparbetningen av fallet. I detta fall hade ju den påstådde julmarknadsterroristen kunnat röra sig fritt i Tyskland, hade flera pass och erhöll ekonomiskt understöd från flera kommuner, tjänstemän hade aktivt uppmanats att se mellan fingrarna, polisprotokoll hade förfalskats kort efter dådet så det skulle se ut  som att polisen inte borde ha ingripit mot mannen och man skall i hemlighet en natt några månader senare utvisat en person som man tror var medhjälpare till attentatet. För de händelserna intresserade sig medierna här i Sverige överhuvudtaget inte alls. Idag är man efter flera års utredningar inte ens i Tyskland säker på om den påstådde terroristen överhuvudtaget var den verkliga förövaren.

Likadant är det i detta fall som har många likheter med fallet i Tyskland. Terroristen kan röra sig fritt i Europa och har flera pass och kan misstänkas lämnas i fred av myndigheter. När saker pekar mot något obehagligt som måste eftersökas finns det sällan någon där att till exempel fråga: Vem eller vilka såg till att sprida uppgiften om att svenskarna attackerades på grund av sina landslagströjor och vad var syftet med detta?

Än så länge vet vi inte det men här i landet är man alltså inte intresserad av att uppgiften om tröjorna som orsak till dådet är en falsk historia då den duger gott som myt?  Historien har också använts av Belgiens premiärminister och Ulf Kristersson när den senare besökte Belgien och fotograferades framför en improviserad minneslund med ljus och den svenska landslagströjan på marken. ”Vem som helst som var på matchen hade kunnat drabbas”. ”Terrorn är blind”, tycks så budskapet vara. Men om svenskarna inte attackerats på grund av matchtröjorna och man ännu inte vet varför just de tre i den specifika taxin attackerades är ju allt detta båg.

Det som skulle kunna dölja sig bakom den här affären pekas på ut på den belgiska undersökningsplattformen Apache av dess meriterade chefredaktör Karl van den Broeck , 18 år på De Morgen, chefredaktör på Knack som med organet Apache har ambitionen att vara en tredje statsmakt på samma sätt som Mediapart i Frankrike. Med hjälp av en intervju den 25 oktober med den före detta domaren de Smedt försöker Apache förstå vad som kan dölja sig bakom händelsen i Bryssel och man är intresserad av att söka den faktiska sanningen. Varför är alternativ tre inte något till exempel Magnus Ranstorp eller svensk media funderar över? Därifrån skulle ju uppgiften om matchtröjorna kunna stamma.

Waarom werden  waarschuwingen over lassoued in wind geslagen?

Enligt De Smedt finns det tre möjligheter. ”Antingen är det en ensamvarg, en individ bortom kontroll, eller så är det en terroristorganisation bakom det, eller så är det statsterrorism. Endast den faktiska sanningen kan ge ett svar. Konsekvensen av sanningen är densamma för alla tre vägarna: att förhindra att det händer igen. Därför måste de tre vägarna också utredas…Fallet väcker också obekväma minnen från Oussama Atar , hjärnan bakom attackerna i Paris och Bryssel, dömd i frånvaro. Han lämnades ostörd i utredningen (även av riksdagen) under lång tid eftersom han var informatör för statens säkerhet. När det visade sig att han valt jihadisternas sida fick säkerhetstjänsten tydligen besparas en stor förnedring.

Aftonbladet publicerar Fake news om brand i borgmästares bostad

God dag medborgare!

På Retrogradera-redaktionen utgår vi ifrån att landets medborgare nu har faktakollat Aftonbladets och svenska mediers rapportering om incidenten vid borgmästaren Vincent Jeanbruns bostad . Har man under dagen inte haft tid med detta så har Retrogradera gjort det för er. Det handlar alltså om den incident som utspelat sig i anslutning till de kravaller som rasat i Frankrike efter den sjuttonårige Nahel skjutits till döds av polisen i en trafikkontroll.

Aftonbladet påstår:

” Frun har förts till sjukhus med allvarliga skador, enligt franska medier….Frun skadades och fördes till sjukhus, enligt franska medier.”

”I samband med händelsen började huset att brinna.”

Låt oss titta på dessa påståenden

Påstående 1) ”I samband med händelsen började huset att brinna.”

FAKTA: Inga andra medier än svenska tycks rapportera att huset någonsin brann.

På franska BFMTV visas bilder på tomten och där står den utbrända bilen nära ett lusthus. Inga bilder på brand i bosatden . Däremot rapporteras det  på BFMTV att bilen brunnit . Den stannade vid ett hinder en bra bit bort från bostaden.  Händelsen ”utreds som försök till mordbrand då det antas att syftet var att sätta eld på huset  

DN skildrar också händelsen felaktigt. DN skriver:  ”En bil körde in i hans bostad och stacks sedan i brand. Inne i huset fanns hans fru och två barn, skriver borgmästaren i ett uttalande.”

FEL  eftersom bilen aldrig kördes in i bostaden om DN inte med ”in i bostaden ” menar stannade på tomten.

Expressen har fått saken än mer om bakfoten. Expressen skriver: ”Individer ska ha kört in i huset med en bil och sedan tänt eld på huset. Hans fru och ett av hans barn ska vara skadade.”

FEL eftersom helt enkelt aldrig huset brann och förövarna har satt eld på bilen, inte på huset och bilen stannade en bra bit från huset på tomten.

SvD kommer dock en smula närmare det som skett. Den enda som är FEL här är att bilen skall ha körts in i bostaden om man inte med bostad avser, stannat på tomten en bra bit bort  från bostaden. SvD skriver:  ”Vid klockan halv två i natt kördes en bil in i en bostad som tillhör den lokale borgmästaren i L’Haÿ-les-Roses i södra Paris, skriver borgmästaren Vincent Jeanbrun själv i ett uttalande.Sedan uppges bilen ha stuckits i brand. ”

BBC skriver å andra sidan som BFMTV att bilen stannat på tomten: “Fuel found near mayor’s home

More now from the prosecutors – the car used in the attack on the home of the Hay-les-Roses mayor was meant to burn the house, they say.

But the vehicle was stopped by a low wall, said prosecutor Stéphane Hardouin.

Only the entrance gate was hit as well as the family car, he added.

Police have found fuel in a bottle of Coca-Cola, the prosecutor told a short news conference.”

The Guardian  rapporterar också att förövarna inte satt eld på huset utan på bilen:  ”In the most serious incident, rioters rammed a car into the home of the mayor of L’Haÿ-les-Roses, 15km south of  Paris, while he was working late at the town hall, before setting fire to it. His wife and one of his two children were injured as they fled.”

Påstående 2 ) som Aftonbladet gör: ” Frun har förts till sjukhus med allvarliga skador, enligt franska medier….Frun skadades och fördes till sjukhus, enligt franska medier.”

Franska Le Monde skriver : ”I sin språngmarsch skadade Madame sin tibia[skenben]  Det verkar vara en ganska [notera ordet ”ganska” allvarlig skada, eftersom det  skulle vara trasigt. » Dans sa course, madame s’est blessée au tibia. C’est une blessure assez sérieuse, semble-t-il, puisqu’il serait cassé. »  

SVT specificerar också skadorna till skillnad från Aftonbladet: ”Distriktsåklagare Stéphane Hardouin sade i en intervju med franska medier att borgmästarens fru skadats ganska allvarligt under flykten, och nu vårdas på sjukhus med ett brutet skenben. ”

Slutsats: Aftonbladet skriver en artikel som felaktigt påstår att borgmästarens hus har satts i brand samt att frun är allvarligt skadad utan att förklara på vilket sätt medan franska medier anger ”assez” = ”ganska allvarligt skadad ” då hon har skadat skenbenet när hon sprang, alltså inte vilket man kan få för sig som läsare av AB, i en brand i huset [ som aldrig ägde rum]. Läsaren kan om man tar Aftonbladet för en trovärdig informationskälla som Retrogradera gjorde innan vi granskade nyheten få för sig att frun skadats i en brand och att hon skulle vara allvarligt skadad. Artikeln på Aftonbladet ligger vid skrivandets stund söndagen 15:16 kvar på Aftonbladets sajt och den har inte faktakorrigerats.

Övriga svenska medier har fått om bakfoten om att bilen körts in i bostaden.

Krönika i Süddeutsche Zeitung driver med den nordiska samproduktionen, Skuggkriget

dav

Användandet av den hemliga källan ”James” i den nordiska samproduktionen förlöjligas.

Efter att någon i offentligheten äntligen i form av Mattis Göransson har klätt av denna oerhörda produktion in på bara kroppen i Filterpodden vill Retrogradera bidra med att presentera lite internationell kritik. Det är en mycket roande krönika som SZ:s Münchenutgåva presenterar:

I strålkastarljuset

Sueddeutsche Zeitung München, nummer 4 maj 2023

(SZ) Manusförfattarna i Hollywood strejkar, bland annat för bättre lön. Men vad de kanske också borde göra uppror mot vore det gränslösa beroendet av verklighetens överdrift. Verkligheten tycker alltid att den är bättre än någon uppfinning. Så kallad verklighet skulle behöva dömas till miljontals dollar i skadestånd varje gång något hände som fick alla uppfinningar att se ansträngda och lama ut. Sanna händelser kan vara hur djärva de vill. Men om någon hade hittat på dem skulle tittarna skratta och säga: Helt överdrivet! Det går knappt att göra något åt ​​denna snedvridning av konkurrensen, som nu är fallet med den brittiske pensionären som ensam i vid sitt köksbord  lyssnar på den ryska Östersjöflottan och på så sätt samlar ihop den mest värdefulla underrättelseinformationen. Och bara på öppna kanaler där moster Mimi kunde surfa.

Amatörspionen har precis dykt upp i skandinaviska public service-företagets tredelade serie Skyggekrigen (Skuggkrigen) om rysk spionageverksamhet. Den före detta säkerhetstjänstagenten, som förblir anonym på grund av yrkesmässiga eller hobbyrisker, har helt enkelt fortsatt vid sitt köksbord utan professionell infrastruktur sedan han gick i pension 2018 och har upptäckt att ryska fartyg var misstänkt nära explosionsplatserna på Nord Stream 1 och 2 rörledningar. Han har också gjort snygga  mål i en annan hemlig fråga. Mannen privatspanar av samma anledning som andra pensionärer löser korsord hela dagarna. Han är spion för att fördriva tiden. Om det här vore en spännande Netflix-serie hade folk skakat på huvudet.  De skulle ha vankat av och an i misstro.

Hans Majestäts pensionsombud har en lång tradition. De flesta kungar och drottningar som gick ut i krig var amatörgeneraler. Fotbollsklubbpresidenter är vanligtvis amatörpresidenter. Och när man följer hur politiker får sina ministerposter kan man ofta inte låta bli att få intrycket av att någon gör sin hobby till ett yrke, varvid Christine Lambrecht först förvandlade sin okunnighet till en hobby och sedan till en princip. Fritidsproffs, som mannen i sitt kök, gör det tvärtom: de gör sitt arbete till en hobby. De är lättsamma, har kul med radiosignaler och är framgångsrika som Miss Marple, en engelsk amatördetektiv som har löst mord efter mord med en snigels hastighet och en orms list. Det var sant att hon bara var en uppfinning av Agatha Christie. Men hon hade många galna historier i pipelinen som vi skulle tro på idag utan att blinka

Påstådd Rysslandsexperts olidliga uselhet

dav

Nytt bottennapp för svensk ”Rysslandsexpert”

Martin Kragh är ofta anförd som ”Rysslandsexpert” i svenska medier som här senast i Expressen för fem dagar sedan : ”Martin Kragh är biträdande chef för Centrum för Östeuropastudier. Han har skrivit flera böcker om Ryssland och varit en framträdande expert sedan Rysslands invasion av Ukraina förra året.”

Igår har Kragh i sina strävanden att försöka smutskasta Seymour Hershs artikel om Nord stream presenterat en skakig tråd på Twitter.

I tråden presenterar Kragh det värsta halmgubbe-argumentet i modern tid. Kragh tycks inte ha läst den artikel som han kritiserar utan fantiserar ihop vad Hersh skall ha påstått och går i klinch mot det.. Kragh skriver:

@MartinKragh1

Hur USAF skulle kunna bomba NS från luften utan att upptäckas, samt dessutom med precision rädda ett av rören från skada, är helt sensationellt. Östersjöns luftrum är mkt välövervakat, inte minst skulle Ryssland ha sett detta.

3:08 em · 18 feb. 2023

Problemet är bara att Hersh aldrig har påstått att Nord Stream skulle ha bombats från luften med flygplan. Det Hersh påstår är att sprängladdningar placerats på ledningarna under Baltops, sommaren 2022 och detonerats med hjälp av ett överflygande norskt spaningsplan. Det måste kännas bra för Sverige att utrikesdepartementet anslår medel till Utrikespolitiska institutet som har en biträdande professor knuten till ett östeuropeiskt centrum för forskning som håller på så här i offentligheten? Torde sänka både förtroendet för professorer i allmänhet och UI och Centrum för Östeuropastudier (SCEEUS) i synnerhet ?

Här är texten från Seymour Hershs artikel : How America Took Out The Nord Stream Pipeline :

The C4 attached to the pipelines would be triggered by a sonar buoy dropped by a plane on short notice, but the procedure involved the most advanced signal processing technology. Once in place, the delayed timing devices attached to any of the four pipelines could be accidentally triggered by the complex mix of ocean background noises throughout the heavily trafficked Baltic Sea—from near and distant ships, underwater drilling, seismic events, waves and even sea creatures. To avoid this, the sonar buoy, once in place, would emit a sequence of unique low frequency tonal sounds—much like those emitted by a flute or a piano—that would be recognized by the timing device and, after a pre-set hours of delay, trigger the explosives. (“You want a signal that is robust enough so that no other signal could accidentally send a pulse that detonated the explosives,” I was told by Dr. Theodore Postol, professor emeritus of science, technology and national security policy at MIT. Postol, who has served as the science adviser to the Pentagon’s Chief of Naval Operations, said the issue facing the group in Norway because of Biden’s delay was one of chance: “The longer the explosives are in the water the greater risk there would be of a random signal that would launch the bombs.”)

On September 26, 2022, a Norwegian Navy P8 surveillance plane made a seemingly routine flight and dropped a sonar buoy. The signal spread underwater, initially to Nord Stream 2 and then on to Nord Stream 1. A few hours later, the high-powered C4 explosives were triggered and three of the four pipelines were put out of commission. Within a few minutes, pools of methane gas that remained in the shuttered pipelines could be seen spreading on the water’s surface and the world learned that something irreversible had taken place.