”Det är deras drömvärld att ingen står upp emot dem. Men vi gör det!”   

”Ammunitionen i våra gevär är valurnorna”   -Reistance , resistance,  skanderar publiken

Så blev det dags för Jean-Luc Melenchon ledaren för partiet La France Insoumise  som bäst översätts till det ”okuvade Frankrike” att hålla uppsamlingsmöte i Lille på tisdagen den 30 oktober.

Jean Luc-Melenchon är lite av en politisk sensation i Frankrike. När han vid presidentvalet 2017 fick 19,62% av rösterna bara fyra procent färre än den segrande Macron och mindre än två procent bakom Marianne Le Pen var det en lättnad för många till  höger i Frankrike och i världen eftersom en strid mellan Melenchon och Macron i den andra presidentomgången hade medfört en mycket mer öppen utgång och aktualiserat en debatt mellan vänsterpopulism/vänstersocialism och nyliberalism. En debatt som inga representanter ur världens nyliberala etablissemang hade velat ha på världsscenen där redan Sanders och Corbyn utgör allvarliga hot mot nyliberalismens  konsensus.

Och så stod han då där redo att gjuta mod i den rörelse som efter några stormiga veckor i oktober ansetts lida inte oansenliga skador. Inför 1500 människor tog han till orda och det var inte frågan om att be om ursäkt eller backa från de anklagelser som Melenchon under senaste veckan riktat mot presidenten, åklagare och medier. Snarare höll mötet kursen framåt och temat var avstampet för valet till Europaparlamentet som LFI tillsammans med avhoppade parlamentariker på vänstersidan och bland ekologerna vill göra till en omröstning om Macrons regering. ”Vi vill göra detta val till ett anti-Macron val, till en omröstning om hans politik, förkunnade Melenchon från scenen.

Det gladde arrangörerna att Teater Sébastopol var fullsatt ; Att samla så många människor när det inte är presidentvals år en bedrift menade de, enligt tidningen Le Figaro. Mötet i Lille var det första riktiga offentliga framträdandet efter de händelser som av medier kallas för Melenchonaffären medan Melenchons parti kallar de senaste veckornas händelser för en politisk förföljelse initierat av presidenten i stil med förföljelsen av Lula i Brasilien.

Många medier menar att det finns en Melenchonaffär då Melenchon skämt ut sig och sitt parti genom hans reaktion på lagens genomsökningar av partiet som många medier utgår ifrån skedde legitimt och bara enligt normalt förfarande. Andra både politiker från hela det franska etablissemanget och prominenta vänsterledare i Frankrike och utomlands har pekat på tillslagens våldsamhet och icke proportionerliga karaktär. Då undersökningar om fusk med kampanjmedel genomförts mot alla franska partier så har aldrig någon parlamentariker fått hembesök men nu kom t.o.m. en  styrka på ett tiotal till femton personer som rotade igenom hela lägenheten och beslagtog privata telefoner och datorer. Till saken hör också tidskorrelerade skriverier i medier Mediapart , och på franska statliga radion, Radio France fanns ett namn nämnt, en Sophia C. som var LFI:s mediastrateg under presidentvalet 2017 . I Mediapart stod det att tidningen ”vet” att Sophia C. har en ”extraprofessionell” relation till Jean-Luc Melenchon och i Rado  France fanns några räkneexempel på att Radio France kommit fram till att minsann Sophia C. hade kryddat räkningar som hennes företag gjort för LFI:s räkning. Och klockan sju på morgonen stormar ett stort polisuppbåd in i Melenchons lägenhet och vem finner de inte där på morgonen än denne Sophia C? Saken är väl nu klar. Två skriverier om Melenchons och Sophia C. ”extraprofessionella” relation och några räkneexempel är väl allt som behövs för att övertyga den normala mediekonsumenten om att Melenchon och Sophia C. är korrupta och att de och rörelsen LFI knappast kan utgöra den moraliska bas som skall kunna förändra Frankrike? Kanske är detta  ändå inte den självklara utgången av det hela..

Melenchon tänkte inte finna sig i detta tillslag och i den situation han nu utsattes för. Live på Facebook förklarade ledaren för LFI för alla som ville lyssna att detta var ett politiskt tillslag och att detta är nu de metoder de tar till. De vill skrämma oss.  Var inte rädda. Ni skall inte vara rädda för att göra motstånd. De vill förolämpa och dra oppositionen i smutsen. Vidare förklarade han att de som är här är inte företrädare för lagen. Detta är inte polisen. Det är en politisk polis.  Här har det senare pekats ut att Melenchon kan ha rätt utifrån ett antal observationer. Dels pekade franska politiker och utländska politiker ut tillslagens utomordentligt avvikande karaktär till både form och omfattning. 100 poliser genomsökte en handfull partirepresentanter i en samordnad operation samtidigt och höll förhör med enskilda representanter upp till fem timmar där ospecifika frågor ställdes kring transaktioner så sent som tio år tillbaka. Polisen trängde sig in klockan sju på morgonen hos landets ledande oppositionspolitiker som vid tidpunkten för inträngandet gått om Macron  i opinionsundersökningar och var då landets populäraste politiker.

Röster som stämde in i att polistillslaget ej var legitimt från artiklar l i Liberation, Jacobin och fransk media:

Benoit Hamon fd presidentkandidat för socialisterna numer ledare för en konkurrerande falang till Melenchon sade

” Juridiska myndigheter måste få utföra sitt arbete men lagarbete måste  ske  utan förnedring. Denna polisoperation  mot ett oppositionsparti, är ovärdigt makten, som hade mer respekt för Benalla än den uppvisar här. Jag ber lagen  att återställa lugnet och rättvisan. ”

Den franska vänstern var tidigare enligt Huffington Post enande: från  Benoît Hamon till  Olivier Besancenot, till  Patrick Le Hyaric samt  Philippe Poutou, om att polistillslaget var en ”iscensatt show”  med inslag av repression  och en dubbelmoral – en skillnad i hur LFI behandlas jämfört med hur andra partier behandlas när oegentligheter med partistödet skall undersökas i en förundersökning.

Denaja Sébastien i socialistpartiet och expert på offentlig rätt sade

”Bortom formerna för detta ingripande ställer den här saken en viktig fråga i centrum. Är alla i Frankrike lika för lagen? Svaret är nej.

” François Bayrou tidigare justitieminister i Macrons regering  sade sig på sitt vis förstå  Melenchons ilska”

”Bara en naiv människa eller hycklare ser inte att detta var ett oproportionerligt tillslag.”  fd företrädare för socialistpartiet , PS

Cristina Fernández de Kirchner, president för Argentina mellan 2007 och 2015, på Twitter:

”Den rättsliga förföljelsen mot de populära ledarna i Latinamerika kommer till Europa. All min solidaritet med Jean-Luc Mélenchon.

”Rafael Correa tidigare president i Ecuador
Den dag som Macron står inför sin regeringskris, kommer polisen till @ JLMelenchon, ledare för oppositionens parlamentariker. Aldrig sett i Europa. Allt mitt stöd för de upproriska kamraterna.

”Pablo Iglesias Podemos ledare:

”Det verkar som om Frankrike inspireras av den mest retarderade latinamerikanska rätten, och dess strategi för” lawfare ”eller domstolsprövning av politik mot ledare och rörelser på vänstersidan. All min solidaritet med #JLMelenchon ”

Förutom etablerade politiker inom vänstern och mitten pekade även  Marie Le Pen ut att ett politiskt parti som LFI /Melenchons parti inte kan utsättas för en preliminär undersökning om den inte är utfärdad av en domare. I detta fall har en åklagare utfärdat genomsökningarna av partiet. Enligt henne är det ett brott mot konstitutionens artikel 4 som skyddar partier. Och hon anser att presidenten bör agera i saken….

Men enligt BBC så såg reaktionerna ut så här: ”There has been widespread condemnation of his actions from both politicians and the press. ”  Och Aftonbladets och DN:s skriverier talar blott om ”vänsterledare som knuffat polis” Och vänsterledare utreds för olagligheter”. Dvs dessa medier lämnar helt den politiska dimensionen och diskussionen om myndigheternas och lagens legitimitet vid tillslagen vid sidan och tar därmed parti för den lagutövande  myndigheterna utan att sätta frågetecken kring om allt går riktigt till i dessa genomsökningar av landets ledande oppositionsparti.

Att en åklagare som i Frankrike tillsätts politiskt har genomdrivit saken har av franska jurister pekats ut som en försvårande omständighet. LFI har även krävt att alla åtal som nu har riktats mot partiet skall samlas hos en undersökningsdomare och befrias från åklagarämbetet. Frankrikes åklagarämbetet fått kritik från Europadomstolen om att landets åklagarväsende inte är förenligt med vad EU uppfattar som juridisk instans i dess oberoende betydelse frånskilt verkställande makt.

Melenchons parti må vara tillfälligt skadat av de polistillslag och kalabaliken i medierna där partiordförande både anklagat rättvisan,  medierna och presidenten för att driva en kampanj mot partiet. Hans ord där han anklagat journalister på statsradion för att vara ”idioter”,   presidenten eller Elysée för att ligga bakom behandlingen av partiet som av som vi har sett att många anser vara en provokation har ändå  enligt opinionsundersökningar gjort att det breda stödet utanför väljarbasen tillfälligt har decimerats.  I Lille förklarade Melenchon emellertid att rörelsen  inte tänkte låta sig avskräckas utan att det var full fart framåt som gäller. I väljarbasen har inte stödet för partiet minskat och de som tänker rösta på partiet är fortfarande detsamma som före de senaste veckornas tumult.

Melenchon har under veckorna skruvat upp motståndsretoriken och det är alldeles för tidigt att dra slutsatser om händelserna kommer decimera partiet på lång sikt. En omröstning på RTL där 64 000 deltog svarade 88% att de förstod Melenchons ilska mot polistillslaget.  Melenchon och LFI har inte skruvat ned retoriken. Tvärtom förklarade partiordförande nyligen på partiets hemsida. : ”Det är deras drömvärld att ingen står upp emot dem. Men vi gör det!”