Wolfgang Hanssons rapportering i Hamburg helt i avsaknad av journalistiskt omdöme

När Aftonbladet igår under rubriken Fortsatta bränder och kravaller i Hamburg ger sina läsare ett reportage som ensidigt beskriver situationen i Hamburg som orsakat av besinningslösa anarkistiska och vänsterextrema våldsverkare så undanhåller tidningen att rapportera att den brännmärkning av demonstranterna som sker lika mycket och egentligen borde ske av polisens agerande. Åtminstone om man som pressorgan anser att journalistik är att försöka återge ett skeende allsidigt, objektivt, och opartiskt.

Wolfgang Hansson målar upp en bild av svarta blocket och extrema vänsterdemonstranter på följande sätt:

”De här våldsamma demonstranterna som är anarkister och vänsterextremister, dom är ju emot kapitalism överhudtaget…och jag skulle inte ens vilja kalla många av dem för demonstranter överhuvudtaget utan jag skulle mer vilja likna dem vid fotbollshuliganer eller liknande. Deras enda mål är liksom att ställa till så mycket skada och bråk som möjligt. De slår sönder fönster, sätter eld snattar, eller plundra butiker. Det har inget med politisk aktivism att göra utan det är ren brottslighet.”

I Tysklands medier och för den som följer den politiska diskussionen om vilka som skall lastas för kravallerna är Hanssons syn inte ovanlig men definitivt ingen majoritetsposition.

I tyska medier framställs nämligen även polisen som våldsverkare i nivå med polisen i en auktoritär regim som Turkiet. Många tyska stora medier slår fast att polisen lika mycket som demonstranterna eller till och med i högre grad är skyldiga till kaoset och kravallerna i Hamburg.

Medier såsom Der Spiegel, Die Zeit, Deutschlandfunk, ARD-Das Erste, och såväl riksdagsmän för de Gröna och Vänsterpartiet, fd poliser, och även CDU-politiker kritiserar polisen och håller till och med den ansvarig för att situationen urartat. Riksdagsmän för Vänsterpartiet säger till och med att polisen önskade att det skulle uppstå kravaller för att de skall få de bilder som kablas ut över världen som ytterligare skall inskränka demonstrationsfriheten och se till att minska antalet demonstranter som skall ta sig till de stora protesterna på lördag som förväntas samla över hundratusen deltagare.

Vidare så finns i Aftonbladets reportage ingen förförståelse för att t.ex. Amnesty redan före toppmötet protesterade mot att polisens strategi den sk ”Hamburgslinjen” inskränkte demonstrationsfriheten. Demonstranters tältläger har t.ex. vräkts på förmodat rättsvidriga grunder. Frivilliga jurister i organisationen Juristisk nödhjälp anser att polisen i sin förföljelse av tältande gör ”statskupp mot lagen”.

Så vad har det egentligen rapporterats om i tyska medier efter polisens aktion mot den antikapitalistiska marschen Welcome to hell som AB och Wolfgang Hansson har missat?  Varför anser tyska medier, och flera politiker att detta var startskottet för kravallerna?

Nåväl, här kommer en uppsummering av vad som skrivits om polisens insatser i Tyskland.

Här till exempel i Ndtv säger den inrikespolitiska talespersonen för Miljöpartiet i förbundsdagen, Irene Mihalic

”Helt enkelt att oriktat kasta en blandning av vatten och irriterande gaser i demonstrationen för att attackera en viss grupp kan inte vara en modern de-eskalerande strategi för polisen.”

Der Spiegel skrev igår:

”Den överlägset största delen av ”Välkommen till helvetet-demon” bestod av fredliga deltagare, vilka polisen säger sig vilja hjälpa att utöva sin rätt till att demonstrera – och för detta ändamål var de tvungna att bara koppla loss det svarta blocket från resten av demonstrationen. Särskilt övertygande som strategi är det inte.”

Reportageprogrammet Monitor på ARD-das Erste som är en slags tysk motsvarighet till Uppdrag granskning gör redan på natten efter demonstrationen ett specialreportage: Hamburg som rättsfri zon. Vad beskrivs i detta reportage? Jag har översatt speakertexten:

Speakertext: Demonstrationen hade knappt börjat då den stoppades på nytt. Enligt polisuppgifter skall tusen demonstranter förbrutit sig mot maskeringsförbudet, så meddelas det. Efter det att polisen massivt springer in i demonstrationen utvecklas jaktscener och brutala sammanstötningar i Hamburgs centrum. Båda sidor beskyller varann för våldsutbrotten. Klart är emellertid att det var en eskalation med besked. Ansvarig för polisens kompromisslösa strategi är denna man: Hartmut Dudde många gånger har denne man redan av domstolar kritiserats för brott mot församlingsfriheten, gripanden utan rättslig grund ”insäckningar”,  och provokationer mot demonstranter. Jurister och poliskollegor har innan G 20-mötet protesterat mot hans metoder. Så även inför mötet:

Söndagkväll:  I ett av tältlägren i Hamburg. Polisen utrymmer ett övernattningsläger för aktivister. Anledningen till detta: Polisen vill inte att aktivister skall ha någon ort att återvända till. Märkligt eftersom lägren ställts till förfogande för aktivisterna. Medborgaraktivister blir upprörda.

Medborgare:

– Från början har vi ju varnats för undantagstillstånd. Nu är vi förskräckta över vilka dimensioner polisen gett det här. När polisen t.o.m. negligerar domstolsbeslut. Ingripandet på söndagen skedde enligt den sk. ”Hamburgslinjen” [Hamburgerlinie]  Nolltolerans och maktdemonstration från polisen:  Journalisten  Martin Eimermacher har fått erfara vad detta betyder:

-Min arm blev bortslagen med min pressackreditering, vi fick ta emot slag och blev trampade på och vi blev ”insäckadde”. Jag ropade jag är från pressen. jag vill härifrån då blev jag sprutad i ansiktet med pepparsperej från en och en halv meters håll.

Der Spiegel igen om polisens ingripande mot Welcome to hell:

”SPIEGEL-reportern observerade på plats hur massivt polisen uppträdde från början. Marschen presenteras mycket snabbt flera vattenkanoner, samtidigt mobiliserades insatsenheter och kravallpolis. Medan många autonoma lade ifrån sig sina förklädnader på uppmaningar från demonstrationsledningen. Men inte alla maskerade män följde uppmaningen. Därefter ryckte statsmakten framåt mycket robust. Autonoma och demonstranter flydde delvis i panik innan tjänstemän skadades, flygande flaskor noterades och polisen använde vattenkanoner och pepparspray

I TAZ:

”Under kvällen, åtminstone i etapper uppstod färgstarka, bullrande och fredliga protester – tills polisen igen utan anledning vid nästa hörn angrepp. Polisen hade uppenbarligen inget intresse av bilder på fredliga protester mot G20-mötet.”

23:40, Sternbrücke: Efter en vattenkanoninsats i slutet av demonstrationen som kommit fram till början av  Max-Brauer-Allee så springer  polisen bakifrån in i demonstrationen med hjälmarna påsatta. Människor rammas. Även en en NDR -nyhetsredaktör blir upprepade gånger bortmotad, även om hon visar på sin tydligt synliga officiella G20-presslegitimation . (Taz)

I der Spiegels engelska utgåva är rubriken:

G20 ProtestsPolice Opt for Brute Force in Hamburg och sen heter det:

The police stopped the ”Welcome to Hell” demo on Thursday night with brute force. Both sides escalated the situation, with some police action sparking panic in the crowds.

I TAZ publiceras en bild på Greenpeace på en båt i hamnen med plakatet: Time for a change

Deutschlandfunk citerar dagarna före våldsutbrotten Amnesty som säger att yttrandefriheten är hotad i Hamburg i och med polisens enorma avspärrningar av stadskärnan och pga deras policies

Neues Deutschlands rubrik: Välkommen till polisstaten Hamburg

Om Wolfgang Hansson kunnat tyska [kan han inte det?]  och orkat pejla in Monitor på ARD- Das Erste hade han kunnat skaffa sig litet perspektiv.  De av Aftonbladets läsare som är intresserade av journalistik kan ju bara hoppas på att tidningen sänder någon annan till Tyskland nästa gång. Eller ser sig kanske tidningen som ett organ som vill försvara polisstaten Hamburg och G 20-ledarnas världsordning? Och som tvärtemot Greenpeace inte anser sig vara för mottot: Time for a change. Det står naturligtvis tidningen fritt att vara för status quo, ohämmad kapitalism och även att vara partiska, osakliga och ideologiska försvarare av G 20:s världsordning och polisens våld.  I och med att tidningen inte regleras av Public-service-uppdraget kan läsaren egentligen inte kräva något alls. Men för vi som vill se en bättre värld och som är emot polisvåld och polisstatsfasoner à la Turkiet ser hellre att tidningen sysslar med journalistik.

Hade Wolfgang ändrat syn om han  hade pejlat in? T.ex.. Monitor på ARD- Das Erste där CDU-politikern och professorn Ulrich Karpen anser att polisens agerande är oproportionerligt?

-Polisen har självt ansvaret för att G 20-mötet skall kunna ske fredligt. För mig verkar det emellertid som att polisen har utgått från worst-case-scenario och därmed i sitt agerande underminerat den grundlagsskyddade församlings- och yttrandefrihetsrätten.

En artikel som Hansson inte haft möjlighet att läsa men som jag hoppas han gör nu är den liberala Tagesspiegels artikel från lördag förmiddag: G 20:s insatsledare: Hans Dudde- mannen med hårdhandskarna. Här står bland annat:

”Det katastrofala förlopp som i den autonoma demonstrationen fick på torsdag kväll har förstärkt bilden av de tuffa men förment rättvisa Hamburgpolisen och dess rykte skadades ytterligare.  Alltför många kameror och många journalister har dokumenterat händelsen från den omedelbara närheten, från vilken det initiala våldet den här gången kan ses startas av polisen.”

Vidare får läsaren veta att Hamburgs polischefs karriär som gick via kravallpolisen till Hamburgs polischef anses omöjlig utan högerpopulisten och domaren Schills stöd. Domaren bär öknamnet ”mannen utan nåd”. Som insatsledare för kravallpolisen har Dudde flera gånger förklarats av Hamburgs förvaltningsdomstol för att ha begått olagligheter då han har ställt in demonstrationer med skäl som att banderollerna är för långa och en gång med motiveringen att staden redan hade slösat för mycket skattepengar den aktuella dagen. Hans mest kontroversiella beslut är att beordra sina polisstyrkor att låta en högtalarbil för det nazistiska NPD passera igenom en tillståndsgiven motdemonstration. Ett tilltag som gjorde att flera besvikna och uppgivna poliser i hans kår bad om förflyttning. Så när Wolfgang Hansson utan invändning tar ställning för polisens agerande i Hamburg så frågar man sig om han gör det mot bättre vetande  och således vet vad han gör? Eller om det hela bottnar i okunskap?