Hoppa till innehåll

Hur skiljer vi verklig terrorism från hyperreell terrorism?

november 30, 2013

Kriget mot terrorismen

Det  talas om en värld i kaos och kamp, ett civilisationernas krig, en ondsint global islamistisk terrorism som hotar västvärlden. Ofta har den islamistiska terrorismen beskrivits som driven, inspirerad eller kopplad till al-Qaida. Efter att ha läst otaliga artiklar och dessutom gjort sökningar efter relevant litteratur om al-Qaida så har jag med tiden inte blivit klokare på vad organisationen  är, hur organisationen har uppstått eller hur  många medlemmar den har. Vad är det ”vi” menar med al-Qaida och med  att en organisation är kopplad till al-Qaida? Finns till exempel al-Qaida idag? Och på vilket sätt fanns al-Qaida överhuvudtaget? Som en verklig organisation med definierbara medlemmar och med en agenda? Som ett paraplybegrepp myntat av västerländska säkerhetstjänster för att beskriva alla möjliga typer av muslimska  hot mot västvärlden?

Utdöd eller aktiv?

För flera år sedan dök artiklar upp om att organisationen i princip var utdöd http://svenska.yle.fi/artikel/2008/05/30/cia-al-qaida-pa-vag-att-besegras Pentagon förklarade dock nyligen att  ”kriget mot terrorismen” är  mer levande än någonsin: http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=5538731. I forskningen kommer vi att ställa frågan om  al-Qaida kan ses som en hyperreell konstruktion och om den i så fall, som sådan kan fylla en funktion? Därtill har vi  blivit inspirerade av Jean Baudrillards text :”The Gulf War Didn’t Take Place” På vilket sätt har al-Qaida funnits ? Och på vilket sätt existerar kriget mot terrorismen? I  Svenska Dagbladet har en journalist satt fingret på vårt undersökningsfokus:

Det viktiga för detta moderna krig (Gulfkriget, min anm.) var inte det direkta resultatet, utan uppvisningen. Medier och image var viktigare än fysisk skada (även om han aldrig förnekade existensen av det senare), och själva ”kriget” kanske helt enkelt inte hann äga rum eftersom så mycket energi sattes på att visa upp effektivitet och skapa legitimitet. Vi kan kanske se något liknande i det nya ”kriget mot terrorismen”. Det spelar mindre roll vad man slår mot, Irak eller al-Qaida, så länge man bevisar att det nog faktiskt finns en fiende att slå mot. Det är mindre viktigt att döma krigsfångar än att hålla dem fängslade, eftersom det senare också manifesterar detta nya krig. http://www.svd.se/kultur/understrecket/en-teoretisk-brakstake-ur-led-med-tiden_1069771.svd

Varför är al-Qaida och kriget mot terrorismen ett sociologiskt forskningsområde ?

Den BBC-producerade dokumentären: ”The Power of nightmares”  http://www.guardian.co.uk/media/2004/oct/15/broadcasting.bbc följer tesen att kriget mot terrorismen är en konstruktion av  de neokonservativa i USA som ersättning för politiska visioner att presentera för medborgarna. Terrorhotet bli en myt som hävdar att det pågår ett krig mellan ondsinta terrorister och rättfärdiga västerländska regeringar. Detta avleder naturligtvis medborgarna kring frågor som ifrågasättandet av krigföring i andra länder och frågor om globalisering, egendomsfördelning och miljöfrågor. Politikernas roll reduceras alltmer till att  lova säkerhet och kontroll.

Märkliga ”terrorist”-incidenter

Fredagen de 24 maj 2013. Brittiska M15 tränger sig in under sändning på  BBC:s tv-hus i London  och arresterar en vän och vittne till den påstådda ”macheteterroristen”. Den man  som påstås  ha dödat en försvarsanställd i Woolwich i ett terroristdåd. Vännen och vittnet säger att den påstådda terroristen har trakasserats och missbrukats av M 15 som enligt vännen skall ha  motstått påstridiga värvningsförsök från den brittiska säkerhetstjänsten: http://www.guardian.co.uk/uk/2013/may/25/woolwich-suspect-kenya-torture Enligt The Guardian har reaktionerna på knivmordet  lett till att minst 150 muslimer har skadats i attacker som upprörda antimuslimer genomfört i anslutningen till det som beskrevs som en terroristattack: http://www.guardian.co.uk/uk/2013/may/25/woolwich-murder-attacks-on-muslims Hur kan ett som det verkar, förvirrat knivdåd och mord på en försvarsanställd leda till att den brittiska regeringen sammankallar sin krisgrupp  Cobra och utmålar det hela som ett angrepp på den brittiska staten? Camerons uttalande om en medveten terroristattack och de historier som cirkulerar i medierna stärker bilden av en redan etablerad föreställning om ett krig mellan islamistiska terrorister och den brittiska regeringen, och i förlängningen, ett krig mellan det brittiska samhället och islamistiska terrorister.

Säkerhetsstyrkor intar BBC under inspelning av Newsnight  för att arrestera en vän och vittne  till den påstådda terroristen. Detta är en dramatisk dramaturgi och hur skall den tydas? Om man från officiellt håll velat undvikit undvika att aktivera terrorhotet och istället beskrivit händelsen som ett vansinnesdåd så hade de civila attackerna  på muslimer som följde i efterdyningarna av dådet kunnat undvikas. Men kanske är det just panikreaktionen som regeringen Cameron önskar eftersom den kan stärka  den nationella samlingen kring regeringen och staten och de pågående militära insatserna i bl.a.. Afghanistan.

Varför just begränsa forskningen till al-Qaida och frågan om dess hyperreella existens ?

Det kan hävdas att  al-Qaida och berättelserna om denna organisation och dess ledare Usama bin Laden ligger till grund för den starka berättelse om islamistisk terror  som på senare år tycks återfödas i nya organisationer som sägs vara ”knutna till al-Qaida ”eller vara ”al-Qaida-liknande”. Dessa organisationer lånar på så sätt  sin farliga laddning från de tidigare historierna om al-Qaida. Genom en spekulationsfri sociologisk forskning kring empirin och rationaliteten i de berättelser som finns tillgängliga kring begreppet al-Qaida kan vi försöka ringa in vad som fenomenet består av och hur det har uppkommit?  Vilka som i samhället har dragit nytta av begreppet och hur det faktiskt  i hög grad  ändrat vår sociala vardagsverklighet med allt från rigorösa säkerhetsbestämmelser vid flygresor till ökade system för övervakning och kontroll.

Terrorishotet och det svenska samhället

FRA-lagen  och ökade befogenheter för avlyssning är svårt att tänka sig om inte  11-september attackerna hade inträffat och om inte en organisation med namnet al-Qaida hade pekats ut som skyldiga för dessa. I och med att dessa frågor kring ”kriget mot terrorismen” har sådana allvarliga följder för det svenska samhället,  i vårt sätt att se på trygghet och säkerhet, i våra relationer med den muslimska världen och i förhållande till de konflikter som Sverige på senare år blivit indraget i som Afghanistan- och Libyen-konflikten, så kan en  sociologisk analys av vad man skulle kunna se som ursprunget till hotet från den muslimska terrorismen, urhotet, al- Qaida, kunna bidra till mer klarhet om vad slags fenomen som har fått styra vår omvärldsuppfattning i över ett decennium.

Forskningens fokus

På vilket sätt finns al-Qaida ?   Hur skiljer vi verklig  terrorism från  hyperreell terrorism?

Frågor att besvara i forskningen

•När bildades al-Qaida ?

•Av vem eller vilka bildades al-Qaida ?

•Hur många medlemmar har och har al-Qaida haft ?

•Vad har al-Qaida för program?

•Vilka terrordåd har al-Qaida påståtts ligga bakom?

•Hur ser bevisningen ut kring dessa begångna dåd ut ?

•Hur många av fångarna på Guantanamo  har påstås tillhöra al-Qaida och vilka tillhör eventuellt andra organisationer?

•Är al-Qaida verksamt idag ?

•Vad menas med att organisationer är kopplade till al-Qaida?

Syftet med forskningen

Syftet med forskningen är att analysera  den sociala betydelse som organisationen eller snarare ”talet” eller diskursen om al-Qaida har haft på det svenska samhället i fråga om aktualisering  av ökade säkerhetsarrangemang , utökad  övervakning och skärpt  terroristlagstiftning och ”militarisering” av samhället. Syftet är också att diskutera huruvida detta kan ses som ett rationellt hot ?

Hela den FN-operation som ägde rum i Afghanistan  inleddes som bekant som ett svar på att den afghanska regeringen påstods att ge skydd åt den påstådda al-Qaida-ledaren, Usama bin Laden.

Några dagar efter de sk. Bostonbombningarna , dök denna artikel i DN upp där försvarsmaktens f.d. chefsjurist Stefan Ryding-Berg argumenterade för utökat samarbete mellan militär och polis: http://www.dn.se/debatt/nu-maste-polisen-acceptera-terrorovning-med-forsvaret

Denna artikel infördes dagarna efter Bostonbombningarna, vilket naturligtvis kan vara en slump men hela denna diskussion om ökad militarisering av samhället har följt som en reaktion på diskussionen om ökad beredskap mot terrorism, vilket också kan ledas tillbaka till talet om al-Qaida.

Frågeställningar

Kan vi skilja  ”talet om al-Qaida ” diskursen kring al-Qaida från det empiriska objektet al-Qaida.?

Kan vi avgöra vad som är bättre och sämre framställningar av al-Qaida i förhållande till hur dessa beskrivningar korrelerar till verkligheten?

Hur skall vi tolka motsägelser i talet om al-Qaida ? Kan talet om al-Qaida och i förlängningen ”talet om den muslimska terrorismen”  jämföras och förstås med tidigare begrepp och avhandlade fenomen  i sociologisk forskning som ”demonisering”, ”den andre”, ”yttre fiende som enande kraft”, ”moralpanik”, kommunistskräck, eller jämföras med den diskursiva beskrivningarna av judar under 1930- och 1940-talen?

Kan vi fastställa vem eller vilka som som konstruerar talet  om al-Qaida och ger det dess dominanta samhälleliga status?

Teoretiska utgångspunkter

Baudrillards teorier om hyperverklighet

Diskursanalytiska utgångspunkter kring fastställandet av sättet att tala om al-Qaida.

Metodval

Undersökning 1

I försöken att beskriva al-Qaida kommer till en början en sorts strikt empirisk undersökning av organisationen  att äga rum. Här kommer forskaren försöka redogöra för organisationens uppkomst, dess historia och medlemmar och dess program ideologi och dess status idag. Man kan ställa en rad konkreta frågor till terroristforskare ute i världen: När bildades al-Qaida ? På vilket sätt blev bildandet känt för omvärlden och vad menar man med att al-Qaida bildades då? Vilken konkret händelse ägde rum vid bildandet? Vi ber alltså andra forskare att redogöra för deras empiri kring al-Qaida. Vidare kan här förfrågningar till andra som skulle kunna ge svar på detta gå ut. t.ex. det svenska försvaret. Svaren  från olika forskare och andra sk. auktoritativa källor kan sedan jämföras och i analysen försöker forskaren förklara likheter och skillnader i beskrivningarna. Här kommer forskaren att efterlysa och försöka samla in så mycket empiri det går om al-Qaida. Vad denna empiri består av och hur vi kan veta att den korrelerar mot faktiska omständigheter. Forskaren försöker ju svara på frågeställningen om föreställningen om al-Qaida går att skilja från fenomenet al-Qaida. Om al-Qaida är ett hyperreellt begrepp eller inte?

Undersökning 2

Talet om al-Qaida analyseras utifrån ett diskursanalytiskt perspektiv. Oavsett om al-Qaida går att särskilja som å ena sidan ett reellt begrepp eller ett hyperreellt begrepp så kan vi alltid analysera fram diskurser om al-Qaida. Hur de är uppbyggda?  Vilka som konstruerar dem,  kan analyseras. Hur dessa diskurser i sin tur används i det svenska samhället och för vilka syften de används kan likaså analyseras.

Rekommenderad läsning:

http://lup.lub.lu.se/luur/download?func=downloadFile&recordOId=1322335&fileOId=1322336

From → Uncategorized

Kommentera

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: