Vi har sett och blivit varse genom svenska mediers rapportering att det finns ett 1,2 meter brett -4 meter brett hål på Estonias styrbordssida. Vi har fått veta att estnisk åklagare ”anklagar den svenska regeringen för mörkläggning”. Men som det verkar nu på aftonen när dokumentärseriens alla fem delar a 45 minuter har varit publicerad ett halvt dygn verkar få eller inga svenska medier ha rapporterat om vad denna mörkläggning försökte dölja.
Den som ser den välgjorda rörande och sakliga dokumentären där vi i första avsnittet får ta del av överlevandes fruktansvärda och rörande berättelser om olycksnatten för att i kommande delar föras fram mot den sista delen då expeditionen hittar det fynd som de stora medierna igår talade om har vi ännu inte fått höra om vad som berättas i avsnitten däremellan, den del av påståendena i dokumentären som är mest sensationella och politiskt känsliga för Sverige som nation . Igår talade än så länge vad retrogradera kunde förstå inga svenska medier om: att det i den omtalade dokumentären påstås att Sverige tillsammans med Estland och britterna under ledning av MI-6 på olycksnatten smugglade utrustning som stulits från det ryska robotförsvaret. Uppgifterna kommer från den meriterade australiensiska journalisten Stephen Davis som redan 1998 fick information av den från MI-6 sparkade Richard Tomlinson i samband med att Davis gjorde en dokumentär om Tomlinson på australiensisk TV 3. Uppgiften om att det var delar tillhörande ryska robotförsvaret har Stepehen Davis fått från en annan källa, en aktiv agent för MI-6. Davis skrev redan 2005 en artikel i New Statesman där han också nämner det bisarra faktum att den svenska regeringen anlitat Rockwater, en brittisk avdelning av amerikanska Halliburton gruppen som 1995 till 2000 drevs av Dick Cheney att filma vraket 1994 där 13 filmer visar vraket men där vinklar saknas och filmavsnitt från arbetet anses ha försvunnit.
Innan Estonia skall lämna hamnen den 27 september 1994 skedde något underligt. Färjan är en kvart försenad och det beror enligt tre vittnen att två eller tre militära lastbilar som eskorterades av motorcyklar tas ombord på Estonia . Gunnar Ränkel fd kriminalpolis säger att bråk uppstår mellan estnisk polis och hemvärnsmännen som insisterar på att lasten skall föras ombord . Påfarten ses av vittnet och överlevaren, Sara Hedrenius som gått upp på däck på grund av att båten verkar vara försenad för att se om hon fortfarande kan vinka av sin far. Det tredje vittnet är en Carl Övberg som också har sett de militära fordonen tas ombord på Estonia. Han anlände sent till båten med taxi. Om Sverige deltagit i en hemlig operation med MI-6 och Estland i att smuggla topphemligt material tillhörande ryskt robotförsvar så kan ju det förklara de flesta underligheterna i denna affär: Viljan att täcka fartyget med sand och sten och klä det i betong för alltid. Det skulle också förklara det som Lars Ångström ville få Mona Sahlin att förklara i riksdagen det vill säga vilka som dykt i vattnet runt Estonia och sågat av räckena för att komma in på lastbryggan någon gång mellan 28 sept och 2 oktober 1994. Sådana operationer kan bara röra oerhört känsliga statsintressen eller röra oerhört känslig militära hemligheter menar fd riksdagsledamoten för Miljöpartiet och fd Greenpeace och svenska freds- och skiljedomstolen i dokumentären, Lars Ångström. Om detta är vad som mörklagts under alla år står ju endast hoppet till ett enormt opinionstryck på den svenska statsmakten att lägga korten på bordet och förklara vad som egentligen hände den där olycksaliga natten nu en gång för alltid. Myndigheterna i Finland, Sverige, Finland och Estland kommer ju inte självmant berätta vad det vet. De anhöriga och överlevande har väntat 26 år på att få veta vad som hände dem. Hur länge till är det rimligt att de skall vänta? Enligt Stephen Davis källa på MI6 varnades Estland av Ryssland via diplomatiska kontakter att fortsätta med trafiken redan ett år före Estonias förlisning och kort före olycksfärden skall ett telegram ha skickats till MI6 med innehållet. Vi vet att ni smugglar material ut ur Ryssland. Vi vet att ni använder Estonia. Detta måste upphöra eller så…. ”

I Aftonbladet 10 juni samma dag som Petersson skulle ge oss svaret på vem eller vilka som 1986 mördade landets demokratiskt valde statsminister kunde man läsa i Aftonbladet under rubriken Hemliga spåret i Engströmutredningen: Stay Behind att ”Chefsåklagare Krister Petersson utesluter inte att Skandiamannen hade medhjälpare. Framför allt har polisen undersökt om Stig Engström agerade på uppdrag av den paramilitära gruppen Stay Behind som hade kontor i Skandiahuset.”
Vidare i Aftonbladet : Stay Behind-grupperna stöttades i hemlighet av staten – och skulle agera bakom fiendens linjer i händelse av ett sovjetiskt anfall.
I flera år har röster höjts för att gruppens paramilitära verksamhet måste granskas med koppling till mordet på Olof Palme
Chefsåklagare Krister Petersson säger att man under senaste åren genomfört en djuplodande undersökning av Stay Behind-verksamheten.
Idag den 1. juli får vi veta genom Aftonbladet att Anna Hage givit ett vittnesmål 2018 som varit hemlighetsstämplat. Vad fanns då för uppgifter i det hemlighetsstämplade förhöret? ”Här är nyckelvittnets teckning över förloppet då Olof Palme mördades. nyligen avhemligade förhör berättar Anna Hage att mördaren och paret Palme stod i en “klunga” med ansiktena mot varandra innan skotten föll.
– De stod ihop, berättar hon för polisen.
Av artikeln att döma verkar det som Anna Hage först 2018 har vågat berätta om vad hon såg på mordnatten. 1988 trettio år tidigare blev Anna Hage uppsökt av en man i uniform som ville luska i vad hon hade sett och sagt . I kapitel 9 i boken 30 år av tystnad skriver hon om vad mannen som bestämt möte med henne säger till henne inne på ”Stora konditoriet” :
”Vi vill att du skall vara lite försiktig med vilka du pratar med och om vad.” Hage noterar att mannen talar i vi-form:
”Vi vet att du har haft kontakt med lite olika personer. Personer som har en massa frågor och som vill skapa en sanning. Som vittne till mordet är det inte lämpligt för utredningen att du talar med dem” Sedan säger mannen i rocken med uniformen under:
”Det är väldigt viktigt att det inte blir fokus på fel saker. Vissa saker får inte komma ut.”
I och med att förundersökningssekretessen nu är hävd kan vi förvänta oss att gåtorna kring mordet på Olof Palme då till sist kommer att bli lösta. Ett slut kommer till sist. Åtminstone kanske dumheterna och de sämsta påhitten upphör.
Kan vi hoppas på att Sverige fattar ett beslut om att utreda sitt stay-behind-nätverk såsom Italien och Belgien gjorde. EU uppmanade alla sina medlemsstater att göra så 1990. Sverige har än så länge ej initierat en sådan utredning. Inga Britt Ahlenius uppmanade senast 2013 i olika tidningsartiklar till att Sverige skulle ta sig an den uppgiften med särskild hänsyn till att nätverket kunde ha sannolika kopplingar till mordet på Olof Palme.
Coronakrisen har påvisat en av de mest deprimerande aspekterna av svenskt samhällsliv.
Ett okänt antal inslag i svensk bild- ljud- och textmedia, har hitintills utgjort en skyddsmur kring Anders Tegnell och den svenska Corona”strategin”. Vi kan konstatera att flertalet av landets medierepresentanter omgärdat Tegnells kropp i ett vad som med tiden mer och mer ser ut som ett desperat försök att skapa ett flockimmunitetsskydd kring hans aldrig sinande felaktiga förutsägelser, motsägelser och direkt felaktiga sakpåståenden om viruset och dess utbredning. Om Tegnells och den svenska regeringens strategi[som är synonym] kan kapslas in i ett 80-90%-ig skyddsmur av positiva propagandaartiklar, en personkult kring Tegnell kan byggas upp och ett mer och mer frekvent användande av den svenska flaggan på FHM:s presskonferenser och som fond i statsministerns direktsända tal till nationen och alltfler av TV- tal av konungen kan åstadkommas, kan möjligen virusets nu accelererande framfart förhoppningsvis lösas upp i blå- gula dunster. Det tycks vara förhoppningen. Men kan skapandet av en svensk undantagsmentalitet och allmänt flaggviftande verkligen hjälpa Sverige i kampen mot pandemins härjningar? Svaret är självklart nej.

Tegnell är knappast pandemiforskningens Einstein och Löfven och kungen är varken Fadern eller Sonen och svenska medier har inte mycket av den Helige ande i sig . Kanske borde vi istället lyssna till matematikern i Lund, Marcus Carlsson som i en video inkluderad i en artikel i The Guardian med titeln . ” Swedish PM warned over ‘Russian roulette-style’ Covid-19 strategy att ”Den svenska regeringen leder folket som en skock får mot katastrof”. Marcus Carlsson youtubevideo är ett försök att förklara att flockimmunitet som Tegnell, än har hyllat än förnekat, inte är en strategi överhuvudtaget. ”Flockimmunitetsstrategin” övergavs också i mitten av mars av den brittiska regeringen då landets forskare på Imperial College presenterade en studie där de deklarerade att dödstal på 260 000 personer vid regeringens ”scenario 1”. Andra forskare I Storbritannien påpekade att vid 60% av befolkningen nedsmittad för att uppnå flockmentalitet skulle det innebära 400 000 dödsfall och att vården skulle kollapsa av att 30% av de smittade skulle behöva vård. Ett uppmärksammat uttalande av Boris Johnsons rådgivare Dominic Cummings fick i samma veva tillbakavisas av No 10 då rådgivaren skall ha argumenterat för ”let old people die” och om att några pensionärer var tvungna att offras för ekonomin så var det, ”too bad”.
I Sverige har inte klargjorts om landets strategi i lönndom fortfarande är flockimmunitet eller inte. Tegnell fortsätter i sin egen härliga jargong att så sent som i mitten av mars säga ”att det är dit vi bör komma”men förnekade nyligen att flockimmunitet är strategin för att sedan i samma andetag säga ”att det är önskvärt att uppnå det”. Alldeles nyss uttalade Tegnell också att britternas nuvarande lock down strategi var för sträng.
Sveriges hantering av pandemin fortsätter att förbluffa och skrämma omvärlden men än så länge har svenskarna själva suttit stilla i båten. Trots det för Sverige ovanliga faktum av en rad larmrapporter från både epidemiologer , virologer och öppna brev med över två hundra underskrifter från akademiker, nödrop från vårdpersonal och äldreboendeinstitutioner som vädjar om skyddsutrustning och provtagning av personalen har släppts fram i medierna så tycks den stora massan av befolkningen ställa sig bakom den passiva svenska bekämpningen av Coronaviruset och bagatellisera nödropen. Tegnell tycks fortsatt lyckosam i att hypnotisera med sina tal om ”stabil situation ”om att platta till kurvan” och att utvecklingen inte är dramatisk och så vidare.
Trots Tegnells bedyranden om att det viktigaste är att skydda våra äldre så har smittan redan nått in till vart tredje äldreboende vilket för Tegnell knappast borde vara en överraskning då inte ens där provtagning av personalen för Covid-19 kunnat mobiliseras. Sedan länge har det varit känt att Corona förs över av asymptomatiska smittbärare och människor helt utan symtom, något som svenska FHM nyligen erkänt och lagt upp information om på sin hemsida. Redan 5 februari påpekades i en studie publicerad på NPR [USA:s public service radio] att Corona [covid-19] ingår i en virusfamilj som brukligt smittar utan symtom. Till Tegnells och FHM:s försvar kan sägas att WHO till en början också utgick från uppfattningen att Corona var mest smittsamt via människor som uppvisade symtom och knappt smittsamt annars vilket nu har reviderats.
I Ventien i Italien har det nu visat sig enligt Financial Times att politiker som där gick emot WHO:s tidiga rekommendationer lyckades kväsa både smittan och dödstalen genom att masstesta människor utan symtom och till skillnad mot det hårt drabbade Lombardiet så fick man i Venetien en enormt mer gynnsam utveckling. Medan Lombardiet, med 10 miljoner invånare, står för 57 procent av samtliga nästan 16 000 coronadödsfall i Italien så uppvisar Venetien å sin sida, med sina 5 miljoner ”bara” 607 dödsfall.
Människor som också som Tegnell går emot internationella rekommendationer men gör det genom en tillämpning av försiktighet och kritiskt tänkande kan uppnå positiva resultat. Att som i Sverige inte ens förstå att vårdpersonal på äldreboende bör testas för corona med provtagning är korkat och knappast försiktigt eller omdömesgillt men agerandet bottnar förmodligen i ett annat allvarligare problem än spelad dumhet-att den svenska strategin mot corona har fått snickrats ihop mot bakgrund av en skriande resursbrist i svensk sjukvård och en oförmåga att snabbt mobilisera ekonomin för landets vårdbehov. Det har saknats provtagningsutrustning och därför har Tegnell avvisat WHO:s råd om masstestning och smittspårning som med framgång tex. genomförts i Venetien och tycks lyckosamt i Tyskland. Löfven har sagt att Sverige bör förbereda sig på tusentals döda vilket optimistkonsult Tegnell naturligtvis påstod att ”man inte kunde veta säkert” och TT kom i morse ut med en undersökning som visade att rapporteringen av antalet döda systematiskt släpar efter i landet och att de döda med samma nivå av eftersläpning som tidigare så skulle dödstalen snarare ligga på siffran 750. TT fick senare under söndagen revidera. Tegnell menade naturligtvis att denna siffra var alldeles för hög och att det nog snarare rörde sig om ”tiotal hit och dit” och meddelade i Expressen att Sverige snart skulle ha: ”den bästa och säkraste inrapporteringen av döda i världen”. Naturligtvis. Den som väntar på något gott väntar aldrig för länge.
I väntan på att Sverige får igång en fungerande strategi mot corona verkar det som onödigt många svenskar kommer att avlida. Jämförelsetalen mellan nordiska länder visar att Sverige taktik mot coronasmittan är för att använda ett understatement – dödsfarlig. Men den som tycker så och oroar sig för sig själv och sina anhöriga kan å andra sidan trösta sig med uttalandet som kom idag från FHM:s generaldirektör i en intervju med DN och som är särskilt passande när vi går in i den kristna påskveckan: ”Facit är inte antalet människor som dör av viruset.” Facit för myndigheten kanske är hur många som kommer att återuppstå.
I Lars Borgnäs senaste bok Olof Palmes sista steg – sällskap med en mördare serveras läsaren i överensstämmelse med hans övriga böcker och gärningar inom radio och svensk television intressant och häpnadsväckande information. Borgnäs huvudspår i den nya boken är att Säpo var den organisation varifrån mordet dirigerades. Borgnäs avfärdar Skandiamannen, som har lyfts fram av tidningen Filter som trolig mördare. Detta görs mot bakgrunden av bl.a. fakta som talar för att mördaren troligen var vänsterhänt eller tränad med att skjuta med båda händerna.
Huvudteorin i boken kan sammanfattas med att Säpo från början kontrollerade utredningen. Att Lisbeth förmodligen visste vem eller vilka mördarna var och av olika anledningar hade ett intresse av att tiga om saken. Att den socialdemokratiska partiledningen på samma sätt hade ett intresse av att inte avslöja de verkliga motiven bakom morden.
Lars Borgnäs berättar även i boken om hur han fick den pensionerade chefen för Stockholms mordkommission , Arne Ivrells dagbok av dennes son. Sonen fick i uppdrag att ge den till Borgnäs efter faderns bortgång. Enligt Borgnäs var chefen för Stockholms mordkommissionen övertygad om att mordet på Olof Palme utfördes av Säpo.
Detta är en anmälan av Borgnäs bok och således inte avsedd att vara en spoiler för boken så Retrogradera rekommenderar intresserade läsare att ta del av den på egen hand och därmed ge en eloge till Semic och Lars Borgnäs som sett till att denna bok överhuvudtaget har kommit ut.


Bernie Sanders comeback-rally igår i Queens drog den största publiken i år för någon demokratisk presidentkandidat.
Med 25 000 i publiken och människor som fick vända i dörren på grund av begränsningar för publiktillståndet Queensbridge Park var mötet publikt en succé. De flesta internationella medier berättade också om en slagkraftig presidentkandidat som kungjorde sin comeback med uttalandet : To put it bluntly I am back. På Bernie is back-sammankomsten talade Michael Moore som sade att den enda hjärtattack som vi skall vara rädda för är den som kommer att komma på Wall Street när de inser att Bernie Sanders har blivit vald till USA:s president.
De internationella medierna uppmärksammade den unga vänsterns fix-stjärna Alexandria Ocasio-Cortez som på mötet klargjorde att hon stod bakom Sanders i den kommande kampen om att bli demokraternas presidentkandidat. Överallt i världen slogs Bernies comeback-rally upp som en stor politisk händelse, så i Politiken, VG, New York Times, Financial Times, Bloomberg, reuters, BBC, CBS, LA Times, Die Zeit, Globe and the mail, Hindu.com, Le Point, L´Express, The Guardian, Daily Mail, Independent, bara i Sverige hade vid 19 15 CET på söndag kväll inte ett ord nämnts i landets största medier om USA:s största politiska händelse igår.
Äldre kvinna får skallfrakturer och brutna revben – Polisen oskyldig, påstod Macron

dav
På onsdagen den 24 juli 2019 publiceras den kontroversiella nyheten överallt i Frankrike att statsåklagaren i Nice, Jean-Michel Prêtre ljög om polisingripandet i mars i år mot Gennevieve Legay för att skydda landets president. Enligt utsago skall han därmed inte velat avvika från presidentens redogörelse för hur den 73-åriga Geneviève Legay ådrog sig skallfrakturer och brutna revben. Enligt Emmanuel Macron hade kvinnan ramlat på eget bevåg och ingen kontakt mellan henne och polis skall ha förekommit. För att skydda presidenten ljög åklagaren om händelsen för att skydda presidentens utsaga, skriver i princip alla franska medier se länkar nedan.
Från början höll åklagarens och Macrons officiella version en stund tills Mediapart med hjälp bl.a. av Cnews egna bilder från fallet kunde upptäcka att en polis knuffade kvinnan bryskt från sidan. Andra medier ekade Mediaparts syn och snart meddelades att åklagarämbetet omvärderade fallet. Senare avslöjades även av Mediapart som hade kommit över och läst gendarmernas rapport som till skillnad från CRS [kravallpolisen] ansåg att polisens ingripande var felaktigt och skrev : Polisingripandet ”oproportionerligt” och ”omotiverat”. Till sist erkände den anklagade polismannen att han knuffat kvinnan men lytt order och att han hade trott att han knuffade en man.
Fallet var redan extremt omtalat i Frankrike i mars när händelsen inträffade eftersom presidenten Macron förolämpade den kvinna som låg på intensiven med allvarliga skallfrakturer med uttalandet att hon nu kanske hade fått lite vishet om att sköra personer inte skall upprätthålla sig i av staten förbjudna demonstrationszoner. Kvinnans perspektiv var att demonstrationsfriheten var hotad. Macrons skandalösa uttalande omnämndes även utanför Frankrike som i the Guardian https://www.theguardian.com/world/2019/mar/25/macron-under-fire-for-patronising-injured-elderly-gilets-jaunes-protester även om svensk media som konstant har vägrat skriva något negativt om Macron inte rapporterade.
I Frankrike diskuteras på privata LCI siskuteras fallet och ankaret frågar: ”Statslögn, åklagares lögner för att skydda presidenten, vad kan man säga om det? ” https://www.youtube.com/watch?v=pWwLw2yAi14&fbclid=IwAR0qbi3fSa0K1P7vUZsqabjnjGU8VZaYtHoDtMerUdpQDnCSXPoNzdBINTM
Men nu när det visar sig att Macron har ljugit om hur Geneviève Legay föll och en statsåklagare ljugit för att skydda presidenten så lyser affären med sin frånvaro i alla MSM utanför Frankrike och naturligtvis i vanlig ordning i Sverige. Vad visar det på?
De svenska medierna har företrätt Macron framför en social rörelse som har folkets stöd

dav
De svenska medierna som under den tid gula västarna har varit aktiva har hela tiden ekat den franska regeringens propåer om gula västarna och aldrig i tillräcklig grad lyft frågorna om repression och polisvåld mot de gula västarna eller velat framställa de gula västarnas krav som legitima fast rörelsen haft stöd av 79%-44% av befolkningen. Den senaste mätningen i början av juli visade 44% fortsatt folkligt stöd för rörelsen. Det är 6% mer stöd än vad landets nyliberala president har. Det kan man konstatera knappast är speglat i det sätt svenska medier hanterar konflikten mellan landets regering och den sociala proteströrelsen. När svenska medier mangrant avstod från att ens nämna att presidenten buades ut i nationaldagsparaden i 14 juli och avstod från att rapportera att polisen gjorde massarresteringar av protesterande gula västar i paraden och jagade alla som hade symboler som hade något gult i sig samt arresterade människor som vägrade lämna ifrån sig sina gula ballonger.
Medierna avstod också helt att rapportera att gula västarna på nytt hade återvänt till Champs Elysées och upprätthöll sig där i flera timmars protester medan tre av deras ledare redan tidigt på förmiddagen arresterats preventivt på grunder som deras advokat menar är olagliga.
SR och svenska medier i elitens intresse ?
SR däremot däremot påstod att militärparaden gick ”lugnt till” under ”rigorös säkerhet och att de som demonstrerade senare på Champs Elysées ”var svartklädda maskerade antikapitalister” vilket stämmer dåligt med verkligheten medan gula västarnas förekomst under dagen inte nämndes överhuvudtaget. Så ser en media ut som företräder en utländsk elitistisk regering. Förmodligen ser SR som sin roll att försöka hålla svenskarna positiva till Macron? SR förvanskar händelserna på nationaldagen samt nämner inget om den sociala rörelse som är mer populär än landets president och som franska media slår upp som huvudnyheten för dagen. ”Macron utbuad och utvisslad i paraden av gula västar” Samt nyheten att gula västarna på nytt sedan första gången sedan i mars är tillbaka på Champs Elysées. SR visar upp ett exempel på hur en taskig och amatörmässig journalistik ser ut som i sina desperata ansträngningar att försöka företräda en elits intressen gör de mest bisarra journalistiska övertramp .

dav
I en intervju i Ouest-France citerat av france inter 22 juli säger Greta om gula västarnas motstånd mot bränsleskatterna:
”Det är normalt att vi är arga. Vi måste hjälpa de fattiga. Det är de rika som genom sin konsumtion hotar vår existens. Vi barnen kommer att leva med tillståndet som tidigare generationer har skapat. Så det är normalt att vi är arga.”
Om Macron sa Greta: Emmanuel Macron ”gav mig inte intrycket när han pratade, att han hade en politik som svarar mot den brådskande situationen . Det är inte deras fel. Det är det systemet som är problemet Det finns naturligtvis vissa människor som kan hållas ansvariga och har orsakat mycket skador. ”

dav
Från Steve Canicos försvinnande till Zineb Redouannes död, parlamentsledamöter i LFI varnar för polisens oproportionerliga våld. De ser detta våld som ett hot mot rättsstaten.
— (mis à jour à ) Liberation
För tre veckor sedan försvann Steve Canico i Loire. Dansande på ett techno-evenemang på Musikfestival sjönk den 24-åriga mannen i floden som resultat av en polisinsats. Att Steve hamnade i floden är inte ett resultat av en olycka. Videor från polisevakueringen visar ett brutalt polisingripande. I moln av tårgas över partymänniskorna, i blixtarna från cirkulationsgranaterna, i stötarna från batonger och sköldar hördes desperata röster från de unga människorna. ”Det är vatten här bakom, Loire , floden…” ”Det är folk i vattnet” ”Det kommer sluta illa”
Ett dussin av festdeltagarna hamnar i vattnet. [14 enligt brandkåren] när de drivs bakåt av polisen utan flyktväg. Steve kunde inte simma. Hans brott? Att förlänga med andra, en halvtimma av musikfesten. Och idag? Var är Steve nu?
Våldets kompromisslöshet
Den fråga som många ställer sig är vari ligger statens ansvar när staten går i god för att polisingripandet var proportionerligt? Var är medkänslan med offren när organisatörerna för en solidaritetsfest varnas med ord som ”anordnandet av olaglig festverksamhet” Var finns viljan till att skipa rättvisa när IGPN fråntas fallet för att istället inleda en administrativ utredning när staten hindrar polisens internutredning att undersöka de ansvariga för operationen?
LÄS OCKSÅ
Polisoperation i Nantes: myndigheternas version motsägs av videor
[Resten i engelsk översättning- The rest in english translation]
During this tragic night, Steve became, despite himself, the face of a compromised democracy, diminished by an incessant recourse to violence. This brutality has become the background noise of macronism and the worst thing is that we will get used to it. We are not fooled by the strategy of power: after having made every effort to weaken what is called the intermediary bodies, it now attacks the bodies of flesh. By covering the movements of protest with a vengeance of violence to radicalize them, it aims to render them inaudible. The media headlines about the damage, count the victims, film the clashes in an incessant ”riot porn”, and we all lose sight of the essential. An eternal figure of political contempt, which consists in refusing to consider one’s opponent for his (pro) positions in order to better enclose him in the catch-all category of the ”agitator”. Yellow vests, environmental activists, teachers, activists from working-class neighborhoods, sex workers … All find themselves amalgamated by a power that has become allergic to the opposition and that only responds to them by brutality.
Political demands are diluted in the spectacle of violence, and there is nothing left in the minds other than a vast social chaos designed to legitimize the recourse to violence. Dialogue and negotiation are not part of the arsenal deployed by the government. The methods of de-escalation of violence, which we have tirelessly advocated in the Assembly, are rejected. But what could have been expected of a President of the Republic for whom some ”are nothing”? The police brutality at work for many months is the armed hand of presidential contempt.
This repression sometimes turns to the absurd as it is disproportionate. On June 28, when a few dozen peaceful protesters staged a sit-in to protest against the government’s inaction on the ecological issue, the police sprayed 5 liters of tear gas on them, causing the loss of consciousness of the commander in charge of operations.
The rule of law
Public freedoms, essential ingredients for a democratic life, are clearly threatened. The UN, like many NGOs and even human rights defender Jacques Toubon, have repeatedly warned. No, it is not normal to die at the age of 80 with a tear gas grenade while one closes one’s windows. Her name was Zineb Redouane. No, it is not acceptable to be a police officer at age 73, to have his ribs broken and his skull fractured while being calm. Her name is Geneviève Legay. No, it is not acceptable that so many yellow vests are injured while they are demonstrating or being misused in custody. No, it is not acceptable to die at age 24 by being stopped by the police. His name was Adama Traoré. No, it’s not acceptable to go dancing on the night of the Music Festival never to come back. His name is Steve.
The President of the Republic considered it ”unacceptable to speak of police violence in a state of law”. Does this mean, if they constitute a matrix of his policy, that we have left the banks? While one of the largest German dailies, Die Welt, was titling on the French police ”the most brutal in Europe”, it is vital for our democracy to question the use that the state makes of police and justice. And under this quinquennium, it is no more acceptable that an opposition party, France insubordinate, undergo such a deluge of searches, worthy of the hunt for banditry. It is not acceptable that a seat of critical media is thoroughly searched, regardless of the secrecy of the sources. The situation is extremely serious and we call for an awareness and combativeness at the level of attacks on the rights and fundamental freedoms that this ultraliberal and manifestly authoritarian power feeds.
When brutality and small arrangements with law are used to replace political debate with increasingly futile indignation, democracy turns into an old moon. Where is Steve? The indifference displayed by the government makes it one of the many forgotten. We must find Steve and with him, the sense of public freedoms.
The 17 deputies France insubordinate: Clementine Autain, Ugo Bernalicis, Eric Coquerel, Alexis Corbiere, Caroline Fiat, Bastien Lachaud, Michel Larive, Jean-Luc Melenchon, Daniele Obono, Mathilde Panot, Loic Prud’homme, Adrien Quatennens, Jean-Hugues Ratenon, Muriel Ressiguier, Sabine Rubin, Francois Ruffin, Bénédicte Taurine.
The deputies of France insubordinate photo Rémy Artiges for Libération
https://www.liberation.fr/debats/2019/07/19/la-brutalite-bruit-de-fond-du-macronisme_1740877

dav
Inrikesministern dekorerar 9000 poliser som gjort insatser för att ”upprätthålla ordningen”.
Framförallt delas dessa medaljer ut till poliser som varit aktiva i insatserna mot gula västarna. Insatser som av FN:s högkommissarie har fördömts som repression och polisvåld. france24
Fransk media reagerade igår på denna nyhet om dekorationer av poliser som Mediapart Mediapart den 17 juli var först ut med under rubriken– Christophe Castaner delar ut skammens medaljer. Medaljerna delades ut till poliser som inrikesministeriet anser gjort ”förtjänstfulla insatser i upprätthållandet av ordningen” främst i gula västar-demonstrationerna.
Medierna i Frankrike reagerade starkt på att poliser som är under utredning för grava tjänstefel och polisvåld har dekorerats. Det finns framförallt fem extremt anmärkningsvärda utnämningar av poliser. Den franska kanalen LCI nämner dessa med namn:LCI
-Gruppledaren, Dominique Caffin, en medlem av franska kravallpolisen, CRS, vars styrka den 1 december klubbade ned flera demonstranter på en Burger King-restaurant i Paris.
– Kapten Bruno Félix, inbegripen som en del av undersökningen av Zineb Redouanes död i Marseille. Kvinnan hade drabbats av tårgasgranater avfyrade in sin lägenhet den 1 december 2018. Bruno Félix beordrade förövarna, hävdar Mediapart.
– Rabah Souchi, befäl när Geneviève Legay i Nice den 23 mars i Nice skadadets allvarligt. Hans följeslagare Hélène Pedroya, ansvarig för att undersöka denna polisoperation, fick också medalj.
– Kommissionär Grégoire Chassaing, ansvarig för verksamheten på kvällen som Steve försvann i Nantes. Mediapart påminner om att det var han som den 21 juni gav order att använda tårgas.
Att dekorera poliser som är under undersökning för polisvåld är något som de franska medierna sätter frågetecken kring och de av inrikesministern utdelade medaljerna avhandlades av de flesta medieorgan under gårdagen och idag i Le Figaro Figaro kan man läsa att borgmästaren i Nantes går ut med en begäran om att inrikesministern skall bringa klarhet i försvinnandet eller eventuella dödsfallet av Steve Maia Caniço, 24, som under en ravefestival mot bakgrund av kontroversiell polisintervention tros ha drunknat i floden Loire. Den ansvarige befälhavaren för polisinsatsen denna kväll har också dekorerats av den franska inrikesministern för förtjänstfulla insatser i ”upprätthållandet av ordningen”.
Läs mer om händelsen: